Akut och malign hypertoni

sep 7th, 2009 | Filed under Angiologi, Hypertoni, Hypertoni, Kardiologi, Medicin

Definitioner

 

  • Svår hypertoni – sBP ≥ 180 och / eller dBP  ≥ 110 mmHg.
  • Subakut hypertoni (urgency) – Svår hypertoni utan akut målorganskada.
  • Malign hypertoni – dBP > 130 mmHg, fundus hypertonicus III-IV (staspapill och/eller blödningar, exudat), ökat intrakraniellt tryck och fibrinoid nekros (1).
  • Hypertensiv kris (akut hypertoni, emergency) – Svår hypertoni + akut målorganskada.
    • Hypertensiv encefalopati (reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom).

 

Etiologi

 

  • Primär hypertoni (80%) inkl progredierande HT, nyupptäckt HT och dålig complience.
  • Renovaskulär HT
  • Akut glomerulonefrit eller annan njursjukdom.
  • HUS. TTP. Preeclampsi. Eclampsi.
  • Stroke. Skallskada.
  • Feokromocytom.
  • Brännskada. Postoperativt tillstånd.
  • Kollagenos inkl SLE, sklerodermi, PAN.
  • Droger inkl kokain, amfetamin och steroider.

 

Symptom

 

  • Allmänna (Svettning, flush, blekhet, ångest, tinnitus, näsblod).
  • Hjärta (Palpitationer, rytmrubbningar, bröstsmärta, dyspné, lungödem).
  • Njurar (Oliguri, hematuri, proteinuri, elrubbning, uremi).
  • Hjärna (Huvudvärk, yrsel, illamående, fokala symptom, kramper, konfusion, koma).
  • Ögon (Blixtar, fläckar, dimsyn, synfältsdefekt, dubbelseende, blindhet).

 

Utredning

 

Anamnes

Symptom enligt ovan.

Känd hypertoni. Senaste blodtrycket. Behandling. Förändring eller utsättning av mediciner.

Övriga sjukdomar. Smärttillstånd.

Status

AT (vätskebalans).

Cor, pulm

Upprepade BT i båda armarna.

Kärlstatus.

Neurologiskt status

Ofthalmoskopi.

Kemlab

På akuten: Blodstatus. P-glu. Elstatus inkl Krea. Hjärtenzymer. U-sticka.

Hypokalemi närmast obligat vid malign hypertoni pga RAAS-pådrag.

Fortsatt utredning: Se PM för sekundär hypertension.

Fyslab

EKG och Bladderscan akut.

UKG i senare skede.

Röntgen

Lungröntgen akut eventuellt.

Ultraljud njurar och njurartärer, CT-hjärna eller MRT i senare skede.

Behandling

 

Inläggning IVA eller HIA. Övervakning EKG och eventuellt arteriellt BT.

BT skall sänkas omgående om aortadissektion annars gradvis MAP ner 20% på 1 tim och måltrycket skall vara nått inom 2 tim (2).

Behandling vid hypertensiv kris
Parenteral behandling
Preparat Dos Effekt inom
Inj Furosemid 10 mg/ml 40-80 mg iv (övervakning ej nödvändig) 30 min
Inj Metoprolol 1 mg/ml 5 mg i taget. Max 15 mg. 5-10 min
Inj Labetalol 5 mg/ml 10-20(50 mg) /10-20 min. Max 200-400 mg. 5-10 min
Inf Labetalol 1 mg/ml 2 mg/min 5-10 min
Inf Nitroprussid 0,25-10 μg/kg/min 1-2 min
Inf Nitroglycerin 5-100 μg/min 2-5 min
Inj Enalaprilat 0,5-1 mg (försiktighet vid hhjärt/njursvikt) 15 min
Inj Catapressan 75-150 μg (max 600 μg/d)
Peroral behandling (inleds inom 12-24 tim)
T Plendil 10 mg 1×1-2 1-2 tim
T Seloken 100 mg 1×1-2 1-2 tim
T Capoten 25 mg 1-2 x 2-3 30 min
T Furix 40 mg 1×1-2 1 tim
T Trandate 100 mg 1-2 x 3 1-2 tim
Obs ej kapsel Adalat då detta sänker trycker för abrupt, T Adalat är okej.

 

Malign hypertoni

Vårdnivå, preparatval och behandlingsmål efter individuell bedömning.

Vid fundus hypertonicus IV (FH IV) ges Labetalol iv i upprepade smådoser tillsammans med Nitroglycerin iv. Målblodtrycket är < 180/110 och skall nås inom 2 tim.

Vid FH III räcker oftast peroral terapi. Målblodtrycket är < 180/110 och skall nås inom 24 tim.

Subakut hypertoni

Inläggning inte alltid nödvändigt. Inläggning ofta vid MAP > 150 mmHg (>220/120-130 mmHg).

BT skall sänkas gradvis inom 24 tim. dBT skall ner under 110 mmHg.

Peroral terapi oftast tillräcklig. Blodtrycksobservation på avdelningen kan räcka (mål-BT ≤ 180/110).

Hypertensiv encefalopati

Beror på genombruten autoregulation. Ofta BT > 250/150 mmHg. Medför cerebral hyperperfusion, cerebralt ödem och petekiala blödning samt mikroinfarkter.

Symptomdebut inom 24-72 tim med svår huvudvärk, illamående, konfusion, kräkningar. Vidare kramper, medvetanderubbning och synrubbning.

Trycket skall fås under kontroll ionom 2 tim.

  • Labetalol iv och Enalaprilat iv är bäst.
  • Målblodtrycket är 140-160/100-110.

Reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom

Beror vanligen på kraftig hypertension och kan vara svårt att skilja från hypertensiv encefalopati. Orsakas av vasogent ödem i kortex och vit substans och drabbar främst parietal- och occipitiallober. Kan förekomma också utan malig hypertoni och det finns betydande överlappning mot reversibelt cerebralt vasokonstringtionssyndrom (3). MRT, MR-angio eller konventionell angio behövs för att säkerställa diagnosen. DT och likvor är vanligen normala.

Referenser

 

  1. Asplund K, Berglund G, Lindgren S, Lindholm N: Med. 3 ed. Liber, Stockholm, 2002.
  2. Hägg A, Högt blodtryck, G. Norrman, Editor. 2007: Uppsala.
  3. Edvardsson B: Åskknallshuvudvärk kan vara förknippad med många bakomliggande sjukdomar. Läkartidningen nr 11 2011 volym 108.