Hemolytisk anemi

aug 25th, 2009 | Filed under Anemi, Benigna blodsjukdomar, Hematologi, Medicin

Etiologi

 

  1. Autoimmun varm hemolys (vid autoimmuna sjukdomar t ex SLE, lymfom, vissa läkemedel)
  2. Hereditär sfärocytos
  3. Köldagglutininsyndrom (autoimmun kall hemolys)
  4. Immunhemolys orsakad av läkemedel
  5. Infektionsorsakad hemolys
  6. Hemoglobinopatier (thalassemier, sickle-cell anemi)
  7. Glukos-6-fosfatdehydrogenas-brist (orsakar s k favism, d v s hemolys vid intag av bondböna)
  8. Mekanisk hemolys (t ex hjärtklaffar, vid maratonlöpning)
  9. Kemiska/toxiska ämnen (t ex ormbett, bly, arsenik)
  10. TTP (trombotisk trombocytopen purpura)
  11. DIC
  12. Splenomegali
  13. Idiopatisk

 

Utredning

 

Om den primära anemiutredningen visar misstanke om hemolys, kompletteras med följande:

  1. Anamnes: hereditet för anemi (Sfärocytos? G-6-PD-brist/favism? Läkemedel som kan orsaka hemolys? Talassemi? Sickle-cellanemi?)
  2. Blodutstryk (fråga efter: sfärocyter, fragmentocyter (ökat vid TTP), retikulocytos, sickle-celler?)
  3. B-retikulocyter (högt p g a kompensatorisk ökad produktion av erytrocyter)
  4. LD (högt p g a erytrocyter innehåller stora mängder LD)
  5. S-haptoglobin (lågt/ej påvisbart – binder fritt hemoglobin i blodet)
  6. DAT (Direkt Antiglobulin Test påvisar antikroppar bundna till erytrocyter – positivt vid varm autoimmun hemolys)
  7. Vid misstanke om köldagglutininsyndrom: tag köldagglutininer
  8. U-sticka: proteinuri (vid TTP)?, hemoglobinuri?
  9. Vid misstanke om DIC: APTT, PK, fibrinogen, D-dimer, ev. antitrombin III
  10. Misstanke om talassemi/sickle-cell anemi: beställ Hb-elfores

 

Handläggning

 

Varm autoimmun hemolys

Om misstanke (prover tydande på hemolys samt DAT-positiv) ges kortison i hög dos, prednisolon 1-2 mg/kg (t.ex. Betapred 12-16 mg x 1 i v)

Man bör vara återhållsam med blodtransfusion pga risken för transfusionreaktion (alloantikroppar) samt risk för njur- och cirkulatorisk påverkan.

Givetvis är blodtransfusion indicerad vid livshotande hemolys (”vitalindikation”) men då med försiktighet och noggrann övervakning.

Diskutera med blodcentralen innan, gör biologiskt förprov (ca 25 ml blod tillförs, därefter mycket långsam dropptakt – om ingen reaktion inom 20 minuter: fortsätt transfusionen).

 

Köldagglutininsyndrom

Om transfusion är nödvändig – använd blodvärmare.

 

Allvarlig icke-immun hemolys

Upprätthåll adekvat diures för att undvika njurskada pga hemoglobinuri (ge kristalloida lösningar, t ex Ringeracetat). Ställningstagande till blodtransfusion(er).

 

TTP

Hemolys, TPK sänkt, feber, njurpåverkan, neurologi

Plasmaferesbehandling är effektiv och skall påbörjas vid misstanke – diskutera akut med hematologjour för fortsatt handläggning!

 

DIC

Oftast svårt sjuk patient och handläggningen får diskuteras i samråd med IVA/narkosjour.

 

Hereditära hemolytiska anemier

 

  Her Sfärocytos G6PD-brist Thalassemia major Sickle-cell-anemi
Hereditet AD (75%) X-bunden AR AR
Etniskt ursprung Spec nordeuropa (äv andra) Malariadrabbat område (Medelhavet, mellanöstern) Medelhavet, mellanöstern, sydostasien. Spec centralafrikanskt ursprung.
Etiologi Membrandefekt Enxymdefekt Defekt globinsyntes Hb-abnormitet
Debutålder Från 1:a året, äv neonatalt När som helst, äv neonatalt 3-6 mån Från 3-6 mån, upptäcks sent.
Symptom / Fynd Kronisk anemi, ikterus, splenomegali Akut anemi, mörk urin, går i skov. Progredierande anemi Kronisk anemi, smärtkriser, infektioner.
Diagnos Ibland sfärocyter.Osmotisk resistens G6PD-nivå (ej diagnostiskt) Hb-elfores (target-celler) Hb-elfores (sickle-celler)
Vanlig behandling Expektans, ev splenectomi Expektans, transfusion vb. Undvikande. Regelbundna transfusioner, kelatterapi. Antibiotika, vaccinationer, riklig vätska.