Sekundärprevention behandlas vid respektive sjukdoms kapitel. Primärprevention är en annan sak, det handlar alltså om att behandla patienter med potent behandling, med potentiella biverkningar innan sjukdom brutit ut. En grannlaga uppgift!

Livsstilsförändringar

Livsstilsförändringar avseende kost, motion, rökning, viktnedgång och alkohol är alltid förstahandsbehandling och anses vara behäftade med få biverkningar. Samma riktlinjer gäller som vid sekundärprevention. Se PM för ischemisk hjärtsjukdom. Förbättring av flera levnadsvanor verkar synergistiskt (1). Råd och stöd för förbättrade levnadsvanor bör i allmänhet ges i 12 månader innan ställning till eventuell läkemedelsbehandling för hy­pertoni eller blodfettsrubbning tas (1).

1. Kost. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker, fisk varje vecka samt energibalanseradmat med högt innehåll av fiber/fullkorn och hög andelomättat fett på bekostnad av mättat fett minskar risken för krans­kärlssjukdom (1).
2. Övervikt.
3. Motion. Fysiskt inaktiva som blir fysiskt aktiva halverar risken för förtida död, huvudsakligen genom minskad risk för död i hjärtkärlsjukdom (1).

Medicinering

Hypertoni

Vem som måste behandlas är något oklart. De flesta människor är dock värda ett blodtryck på 140/90 med tanke på långtidseffekt på hjärta och kärl.

Hyperlipidemi

Även är är riktlinjerna något oklara. Kolla i Euroscore och se vilken 10-års-risk patienten får som ledning. Får vanligen bli en diskussion mellan läkare och patient.

Trombyl

Enligt senaste direktiven är inte lågdos-ASA  som primärprofylax att rekommendera i någon situation (2).

Vid sekundärprofylax är dokumentationen blytung. Däremot är det mycket tunnt på primärprofylaxsidan.  6 st primärprofylaktiska studier hargjorts med totalt nästan 100 000 deltagare. Vid en metaanalys gjord av ATT (Antitrombotic Trialists) kom man fram till att ASA ger  en viss minskad risk för hjärtinfarkt (1,5 allvarliga hjärthändelser per 100 patientår) men för stroek och kardiovaskulär död är skillnaden mot placebo inte statistiskt signifikanta.

Vid diabetes har man tidigare rekommenderat lågdos ASA som primärprofylax vid samtidiga andra riskfaktorer. Under 2008 har 2 placebokontrollerade studier publicerats, båda med negativt utfall. I socialstyrelsens riklinjer anger man att mer forskning behövs på området och behandling rekommenderas inte som primärprofylax.

Referenser

1. Asplund K, Kärvinge C, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 – Beslutsstöd för prioriteringar, Socialstyrelsen, Editor. 2008, Edita Västra Aros.
2. Håkansson J, Lågdos-ASA bör ej användas som primärprevention, Jämtmedel, årgång 3, nr 3 2009.