En läckande mitralisklaff ger en volymbelastning på såväl vänster förmak som vänster kammare, med vägghypertrofi och dilatation som följd (1)

Vid kronisk symtomgivande mitralisinsufficiens domineras den kliniska bilden av andfåddhet och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Förmaksflimmer är vanligt.

Handläggning

Vid uttalad mitralisinsufficiens av degenerativ art bör i dag operation (plastik) övervägas, även om patienten är besvärsfri. Förekomst av förmaksflimmer och/eller pulmonell hypertension stärker operationsindikationen.Opertion är också indicerad hos pat där vänsterkammaren visar tecken till nedsatt funktion, i detta fall EF < 60% och/eller slutsystolisk vänsterkammardimension > 45 mm.

Besvärsfria, normotensiva mitralisinsufficienta patienter med sinusrytm har ingen bevisad nytta av medicinsk behandling. Kärlvidgande medel har dock en given plats vid samtidig hypertoni. Symtomatiska patienter kan ha nytta av den afterload-sänkning som t.ex. ACE-hämmare ger. Vid förmaksflimmer spelar digitalis en större roll än vid mitralisstenos, och diuretika är indicerade vid sviktsymtom.

Referenser

1. Asplund K, Kärvinge C: Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård – det medicinska faktadokumentet. Bergslagens grafiska AB, Lindesberg, 2004.