Ljumskbråck
Med ljumskbråck avses inguinala och femorala bråck. Bråcket är en utbuktning av bukhinnan som bildar en säck, i vilken tarm eller oment tränger fram genom bukväggen.
Bråck kan vara medfödda eller förvärvas genom en försvagning i bukväggen.
Ljumskbråcken kan vara indirekta (laterala), direkta (mediala) eller femorala.
Omkring var fjärde man får ett ljumskbråck opererat någon gång i livet. För kvinnor är siffran 2-3%.
Indirekta bråck utgör den vanligaste bråcktypen hos män. Efter 40 års ålder ökar andelen direkta bråck (dessa ses nästan uteslutande hos män). Kvinnor har mer sällan ljumskbråck. Förhållandet kvinnor/män : 1/10. Femorala bråck utgör cirka en tredjedel av alla bråck hos kvinnor (ej nullipara).
Etiologin till bråck är inte fullständigt klarlagd.
| Kongenitala bråck (före puberteten) | Förvärvade bråck |
| Frekvensen öppetstående processus vaginalis är vid 2 års ålder cirka 40%. Ungefär hälften av dessa beräknas utvecklas till bråck under livstiden. Öppetstående processus vaginalis har återfunnits hos 20% av vuxna män. | Bråck orsakade av fysisk påverkan och sjukdom samt bråck till följd av att vävnader med åren blivit mindre motståndskraftiga. Hårt arbete och ökat buktryck till följd av sjukdom eller fetma antas öka risken för bråck. |
Symptom
Resistens i ljumsken. Smärta. Ileus i vissa fall.
Utredning
Undersökning i liggande och stående. Krystning. Testispalpation
Ev Herniografi, laparoskopi (inkl beh.), ultraljud eller CT
Differentiering mellan mediala och laterala bråck är av underordnad betydelse.
Däremot är det viktigt att identifiera femoralbråck, som kan vara svårdiagnostiserade och ofta ger inklämning av tarm.
Diagnos
Klinisk
Diffdiagnoser
1) Lipom. 2) Lgl. 3) Abcess. 4) Hydrocele.
Behandling
Alla patienter med bråck, med eller utan symtom, bör erbjudas operation.
Vid operation av ljumskbråck är förstahandsvalet en tensionsfri operation (nät).
I vissa fall görs tensionsplastiker.
Komplikationer till op
Recidiv – 1-10% beroende på kirurgisk metod
Testisatrofi < 1 %
Neuropathi 1-5 %
Undvikande av tunga lyft. Sjukskrivning ibland indicerad av denna anledning.
Komplikation
I princip föreligger ingen risk för inklämning vid mediala bråck. Vid övriga bråck, inklusive
recidivbråck, föreligger inklämningsrisk. Klinisk undersökning är dock en osäker metod att
skilja mellan de olika bråcktyperna.
En speciell form av inklämning är Richterbråcket där bara en del av tarmväggen kläms in.
Hos små flickor kan ovariet glida ned i bråcket och torkvera.