Hinder för passage av tarminnehållet.

Mekanisk ileus:

1. Tunntarmsileus
   • Adherenser. I regel efter tidigare operationer. (60%).
   • Bråck (näst vanligast, 10%)
   • Tumörer (10%).
   • Mb Crohn med stenoseringar (5%).
   • Strålningsenterit med stenoseringar (2%).
2. Intraluminal obstruktion. Sitter ofta strax proximalt om ileocekalvalvet där tunntarmen är som tunnast.
   • Gallstensileus.
   • Föda (OBS otuggade apelsiner!).
   • Bezoir (hår).
3. Colonileus
   • Tumörer (malign tumör utgör 55% av all colonileus). Polyper (Peutz-Jeghers syndrom).
   • Volvolus (sigmoideum eller cekum, 11%).
   • Divertikulit (9%).
   • Adherenser (4%).
   • Främmande kropp. Feacalom. ”Smuggelmage”

Paralytisk ileus (bristande neuromuskulär aktivitet i tarmen):

1. Postoperativt
2. antikolinergika i större doser
3. inflammations- och smärttillstånd i buken (inkl stensmärtor).
4. Pankreatit
5. Ischemi, vaskulära orsaker (mesenterialkärlsocklusion)

Invagination:

Ffa hos barn under 2 års ålder men även hos vuxna.

Klinik

Tunntarm

Krampartade, akut insättande smärtor. Illamående, kräkningar. Upphävd gasavgång. Distenderad diffust

palpationsöm buk. Central smärta, påverkas ej av rörelser. Kolikartad (5-10 min). Tidigare opererad (adherenser

– 60%)? Bråck (10%)? Mb Crohn (5%)?

Om inte hindret löses/opereras övergår tillståndet till ökad allmänpåverkan, med dehydrering och chockbild med peritonit och sepsis.

Tjocktarm

Mindre akut bild. Längre förlopp, ofta flera dagar. Utebliven gas och feacesavgång. Uppspänd buk. Smärtfri eller diffus buksmärta. Sällan illamående, kräkningar.

Paralytisk

Symptom som de andra. Anamnes på operation, andra sjd som ger peritonit, läkemedel, hög feber, diabetes, trauma. Inga tarmljud.

Invagination

Intervallsmärtor, kräkningar, ofta blod rektalt. Invaginationen kan vara palpabel.

Utredning

Utredningen bör svara på följande frågor: Föreligger tunntarmsileus? Är hindret partiellt eller totalt? Strangulation? Orsak? Obstipation är en viktig diffdiagnos som bör uteslutas.

Status

AT. Bedöm dehydreringsgraden. Temp. Gör preoperativ bedömning.

Cor. Pulm. BT. Sat. AF.

Buk. Lyssna efter klingande tarmljud. Kontrollera bråckportar.

PR. Känn efter tom ampull.

Kemlab

Hb, V, CRP, Na, K, Krea. U-sticka

BE, Laktat

Fyslab

BÖS. Ger ofta diagnosen (gas-vätske-nivåer, sammanfallen distalt, distenderad proximalt) tillsammans med kliniken.

Tunntarmsileus: Dilaterade tarmar med gas-vätskenivåer.

Colonileus: Dilaterad colonavsnitt proximalt (ev aven tunntarm), gastomt distalt

Passage-rtg (tunntarm, subileus)

Kolon-rtg (tjocktarm)

Handläggning

Inlägges fastande med dropp

Uppvätskning + korrektion av El-status (NaCl + Rehydrex + Ringer)

V-sond + KAD

Tunntarmsileus

• Passage-rtg (Gastrografin®) om opererad tidigare. Löser ofta det hela galant.
• Operation
  • Om passage ej löser det hela
  • Akut = efter 2-6 tim (M. Ekelund)
• Invagination. Se pm för barnmedicin. På barn görs UL, BÖS och därefter colonrtg där man försöker trycka tillbaka invaginatet. Vuxna opereras.
• Gallstensileus. Operation med enterotomi och uthämtande av stenen. Fisteln sluter sig själv när kolecystiten är borta.

Tjocktarmsileus

• Kolon-rtg görs för att sätta diagnosen och kartlägga vilken nivå hindret sitter på.
• Colon-cancer.
  • Operation, man kan vänta tills dagtid. Ad modum Hartmann eller resektion med primäranastomos.
• Sigmoideumvolvulus
  • Dekorkvering via enkelkolon. Rektalsond kvar 48 tim.
  • Ev elektiv sigmoideum-resektion i senare skede.
• Cekalvolvulus.
  • Operation med högersidig hemikolectomi + cekopexi
• Divertikulit.
  • Initialt försök med fasta och antibiotika. Om ej framgångsrikt krävs operation såsom vid coloncancer (se punkt 2).
• Ogilvies syndrom
  • Neostigmin
  • Cisaprid
  • Rektalsond

Paralytisk ileus

Gastrografin®

Behandla bakomliggande tillstånd.