Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för metabola syndromet och typ 2 diabetes.

Var och en av komponenterna i metabola syndromet ökar risken för kardiovaskulär sjukdom. Då diagnosen metabola syndromet föreligger fullt ut är risken för hjärtinfarkt ökad 5 gånger.

Risken för hjärtinfarkt hos en individ med typ 2 diabetes, jämställs med den riskökning för en ny hjärtinfarkt man ser hos en person utan diabetes som fått sin första hjärtinfarkt, dvs 20% risk att få hjärtinfarkt inom 7 år.  

Vid diabetesdebuten har hela 40% utvecklat manifestationer av hjärtkärlsjukdom.

 

Etiologi             

 

Det finns bevis som antyder att insulinresistens är den gemensamma nämnaren för de enskilda komponenterna i syndromet. Rökning, stillasittande och övervikt bidrar alla till ökad insulinresistens.

 

Definition

 

Metabola Syndromet enligt WHO 1998

1. Diabetes mellitus eller glukosintolerans vid 2 timmars oral glukostoleranstest (OGTT) eller insulinresistens konstaterad genom speciell laboratoriemetod.
2. Dessutom krävs 2 av följande 4 komponenter:
   1. Förhöjt arteriellt blodtryck 160/90 mm Hg eller mer
   2. Förhöjda triglycerider 1,7 mmol/L eller mer, och/eller låga HDL-kolesterol 0,9 mmol/L för män eller 1,0 mmol/L för kvinnor eller lägre
   3. Central obesitas med hos män WHR (midje-stuss kvot) 0,9 och hos kvinnor 0,85 eller högre och/eller BMI över 30
   4. Mikroalbuminuri med en urinalbuminutsöndring 20 µg/min (30 mg/L) eller mer.

 

Utredning

 

Status

Vikt, längd, för att räkna ut BMI (Body Mass Index: vikt(kg)/längd(m) x längd(m))

Midjestuss-kvot

Blodtryck liggande/sittande och stående

 

Kemlab

Lipider med S-kolesterol, LDL- och HDL-kolesterol, triglycerider

Mikroalbuminuri, antingen kvantitativt med snabbmetod eller kvalitativt genom att skicka urinprovet till C-lab

 

Behandling

 

1. Rökstopp
2. Motion
3. Kostförbättring

 

Beteendevetenskapliga teorier delar in vår handlingsberedskap i 5 olika nivåer:

1. Prekontemplation – Har inga tankar på att ändra vanor närmaste året
2. Kontemplation – Funderar på att ändra vanor under de kommande 6 månaderna
3. Preparation/Handlingsberedskap – Har för avsikt att ändra sina vanor under nästa månad, viss rörelse mot handlande
4. Action/Handlande
5. Maintenance eller upprätthållarfas – Bibehållande av de nya vanorna

 

När råden inriktas på den nivå individerna befinner sig, uppnås 3 gånger högre måluppfyllnad av de uppsatta livsstilsförändringarna jämfört med när man antar att alla befinner sig på samma nivå.

 

En effektiv metod för att uppnå livsstilsförändringar är följande:

• Multipla kontakter
• Information till patienten måste utgå från beteendevetenskaplig teori
• Målsättningarna måste vara realistiska
• Man måste ta i beaktning de sociala omgivningsfaktorerna

 

Kostbehandling

Långsamma kolhydrater som ris och pasta har s k lågt glykemiskt index och minskar insulinbehovet efter måltid.

De mest uttalade effekterna av en kost med lågt glykemiskt index är dess gynnsamma effekter på lipidprofilen, i synnerhet de ökade nivåerna av HDL-kolesterol. Det har också visats att en kost med lågt glykemiskt index normaliserar koagulationsfaktorer hos personer med typ 2 diabetes.

HbA1c – Generellt mål under 6,5%.

 

Blodtryck

Målblodtryck 140/85 eller lägre; hos unga typ 1-diabetiker och vid diabetisk nefropati 130/80 eller lägre.

 

Lipider

Totalkolesterol under 5,0 och LDL-kolesterol under 3,0 mmol/L hos patienter med diabetes.

Triglycerider under 2,0 mmol/l och HDL-kolesterol över 1,0 mmol/l (män) resp. 1,2 mmol/l (kvinnor).

 

Mikroalbuminuri

Screening för mikroalbuminuri och vid konstaterad mikroalbuminuri finns större krav på optimerad blodtrycksbehandling.

Diabetiker – behandling med ACE-hämmare vid konstaterad mikroalbuminuri.

 

Komplikationer

 

Hjärt-kärlsjukdomar.