Lemierres syndrom
Följande baseras på utmärkt artikel i läkartidningen (1).
Syndromet kännetecknas av tonsillit, trombos i v jugularis interna samt septiska lungembolier. Ofta samtidig skepsis. Drabbar ffa patienter i åldern 15-40 år.
Fusobacterium necrophorum är en anerob gramnegativ stab och den vanligaste patogenen, ofta tillsammans med annan samtidig infektion. Invasion ger prokoagulativa förhållanden. Även andra fusobakterier och anaeroba bakterier som peptostreptokocker och bacteroides samt aerober har beskrivits.
Klinik
Syndromet bör misstänkas vid tonsillit och negativt strep A.
Smärta och svullnad i käkvinkeln samt palpabel kärlsträng på halsen (jugularisventrombos) eller uttalad palpationsömhet på halsen.
Taky/dyspné.
Utredning
Sedvanlig labutredning.
Relevanta odlingar inkl blododlingar. Särskild frågeställning på svalgodling.
Radiologi, i första hand DT-hals/thorax. Ultraljud kan användas för påvisande av trombos i v jugularis interna men säger ingenting om ev lungembolier.
Diagnos
Misstanken är klinisk och verifieras med radiologisk påvisande av trombos samt växt av F necrophorum i blod.
Behandling
Tidig antibiotika viktigt. Sedvanliga organunderstödjande åtgärder (inkl IVA-vård vid behov) när indicerat.
F necrophorum är alltid känslig för metronidazol och vanligen känslig för parenterala penicilliner, cefalosporiner samt klinidamycin. Följande rekommenderas avseende antibiotika:
- Cefotaxim eller meropenien rekommenderas vid intrakraniellt engagemang, annars
- Bensyl-PC + metronidazol alternativt
- Bensyl-PC + klindamycin.
Behandlingstid 4-6 veckor rekommenderas.
Vid septiska lungembolier är LMWH-behandling kontroversiellt, vissa författare rekommenderar detta. Kan övervägas vid total ocklusion av v jugularis interna. Kontraindikationer bör beaktas.
Dränering av infekterad vätska (source control) vid abcesser och empyem görs när indicerat.
Referenser
- Hedenmark et al: Lemierres syndrom – en påminnelse om ”den glömda sjukdomen”. Läkartdiningen volym 1115, 2018.