Hypotyreos

sep 3rd, 2009 | Filed under Endokrinologi, Medicin, Thyroidea

Primär hypotyreos drabbar 2-3% av alla kvinnor, vilka insjuknar 5-10 gånger oftare än män.

Symtomen är initialt ospecifika, och diagnosen är då svår att ställa kliniskt. Patogenesen är i praktiken alltid autoimmun hos vuxna. I uttalade fall är laboratoriediagnosen lätt.

 

Symptom

 

Tidiga, ospecifika                              

  • Trötthet
  • Nedstämdhet
  • Allmän känsla av att något är fel 

 

Senare, mer specifika symtom 

  • Uttalad trötthet
  • Frusenhet
  • Torr hud
  • Obstipation
  • Bradykardi
  • Mental tröghet
  • Ansiktssvullnad
  • Håravfall 

 

Utredning

 

Basen i analysstrategin är TSH, som är förhöjt vid primär hypotyreos. Vid central (hypofysär) hypotyreos –ovanligt – kan TSH vara lågt, normalt eller lätt förhöjt.

 

I uttalade fall med typiska symtom är diagnosen lätt att verifiera med analys av TSH och (fritt) T4: Högt värde på TSH (> 10 mU/L) bekräftar diagnos. Mycket lågt värde på (fritt) T4 (under omkring 6-7 pmol/L, metodberoende) bekräftar att sjukdomen är uttalad. T3-nivåerna är mer sällan påverkade. Vid lätt stegrat TSH tas TPOAk. Finner man TPOAk har patienten autoimmun tyroideasjukdom (1).

 

Diffidiagnoser

 

Central hypotyreos är en oanlig diagnos, men misstanke kan uppstå relativt ofta; lågt fritt T4, ej förhöjt TSH.

Fritt T4 kan vara lätt sänkt vid graviditet, östrogenbehandling och allmän icke-tyreoideasjukdom.

Vid central hypotyreos kan patienten uppvisa symtom på hypofystumör (huvudvärk, synfältsbortfall) och symtom på bortfall av andra hormoner. Vid misstanke bör ff a binjurebarksvikt uteslutas.

 

Behandling

 

Behandling med tyroxin (Levaxin®). Dosen är vanligen ungefär 1,7 ug/kg kv men får titreras individuellt.

Före terapi skall patienten informeras om sin sjukdom, att det kan ta upp till 6 månader innan hon är helt återställd, och att behandlingen sannolikt är livslång. Kvinnor i fertil ålder bör informeras om att de skall skydda sig för graviditet till dess tyroxindosen är inställd. Därefter inga hinder för graviditet eller amning.

 

Lätta fall med oklara symtom (subklinisk hypotyreos):

  • TSH > 10 mU/L: Bör erhålla tyroxin då risken för insjuknande i hypotyreos är stor. Indikationen stärks om TPOAb är klart förhöjt (>1000 kU/L).
  • TSH 4.0 – 10 mU/L: Denna lätta förhöjning kan ses vid lätt/uppseglande hypotyreos, men också i konvalescensen efter annan icke-tyreoideasjukdom (t ex influensa, pneumoni, infarkt). Upprepa provet efter 3 v, med komplettering med TPOAb. Om fortfarande förhöjt TSH, och speciellt om TPOAb kan påvisas, kan det vara motiverat att provbehandla med tyroxin i 6 månader om patienten har symptom (även ospecifikt, som trötthet).

 

Uppföljning

 

Välinställd patient: kontroll en gång per år.

 

Komplikation

 

Glöm ej att patienten kan ha eller senare drabbas av andra autoimmuna sjukdomar: ff a diabetes, B12 brist (atrofisk gastrit eller glutenintolerans) eller Addisons sjukdom. Speciell försiktighet bör iakttas hos patienter med hjärtkärlsjukdom. Samråd med kardiolog kan vara befogat.

 

Referenser

 

  1. Nyström E: Tyroideasjukdomar hos vuxna. Nycomed AB, Klippan, 2007.