Gallblåsecancern räknas till de extrahepatiska gallvägstumörerna och är relativt ovanlig i Sverige. Incidensen är cirka 5 fall per 100 000 invånare och år. Själva utvecklingen till cancer via cancer in situ beräknas ta c:a 15 år.

Ibland misstänks sjukdomen preoperativt då man vid ultraljud finner en väggförtjockad gallblåsa, vanligen med stenar. Oftast är det dock ett överraskningsfynd när PAD-svar anländer efter en elektiv galloperation. De flesta patienter med gallblåsecancer har också gallsten. Vid c:a 1 % av alla kolecystektomier finner man gallblåsecancer varför preparatet alltid skall öppnas på OP och skickas till PAD.

Epidemiologi

Gallstenar, ffa större än 3 cm. Porslinsgallblåsa är en specialvariant där man på ultraljud ser en förkalkning i väggen. Dessa gallblåseförändringar har en hög risk att bli maligna (15-60% beroende på studie och tid).

Kvinnor. Östrogen. Fetma. Hög ålder. Japan, Polen, Indien, Sydamerika, Nativa Amerikaner. Vanligare hos vita i USA. Arbete inom gummiindustri eller med senapsolja. Tyfoid-infektion. Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Polyposis coli. Segmentell adenomyomatosis av gallblåsan. Anomalous pancreaticobilary duct junction (APBDJ).

Symptom

Kan debutera som akut eller kronisk kolecystit.

Ikterus. Viktförlust. Anorexia. Smärta i övre högra kvadranten. Generell svagehet.

GI-blödning. Högt ileus.  Fistlar etc.

Utredning

1. Ultraljud. Väggförtjockad gallblåsa med stenar. Porslinsgallblåsa – en gallblåsa med förkalkning i väggen
2. CT-buk. Ger bättre bild av eventuell spridning, kärlengagemang, resektabilitet etc.
3. MR / MRCP. Ger ytterligare info om den lokala spridningen om resektionsmöjligheten. Görs inte rutinmässigt.
4. Följande kan bli aktuellt i specialfall:
   1. ERCP. Kan ge lite diagnostisk information men ffa för att avlasta.
   2. Laparaskopi med biopisi.
   3. Finnålspunktion. Bara för att konfirmera diagnosen i avancerade fall. Skall inte göras om radikal excision bedöms som möjlig.
   4. Kolecystografi. Används sällan nu för tiden.

Patologisk indelning

Adenocarcinom (80-95%). A) Papillär. B) Tubulär. C) Mucinös D) Signettceller.

Anaplastiskt carcinom (2-7%).

Skivepitelcancer (1-6%).

Adenosquamöst carcinom. Carcinoider. Småcelliga tumörer. Malignt melanom. Lymfom. Sarkom.

Stadieindelning

Handläggning

Indelas i tre kliniska situationer vilket avgör handläggningen

Cancer som upptäcks vid laparoskopisk eller öppen kolecystectomi utan tidigare misstanke om cancer.

• Om diagnosen ställs peroperativt bör man konvertera till öppen operation och radikal kolecystekomi (inkl leverresektion) skall utföras. Om man inte kan utföra detta själv sluts patienten och remitteras till intresserad leverkirurg.
• Om diagnosen kommer postoperativt avgör T-graden vidare handläggning.
• T0 – T1a. Kolecystektomi räcker.
• T1b. Diskussion om kolecystectomi eller radikal operation skall utföras.
• T2 (invasion i muscularis propria). Radikal kolecystectomi. 2 alternativ:
• Hela gallblåsan + minst 2 cms djup av levern avlägsnas (Wedge).
• Resektion av segment IVb och V (görs i Lund samt även intraop radioterapi).
• Reoperationen sker c:a 2,5 mån efter primäroperationen.
• Om primäroperationen gjort laparoskopiskt skall huden runt portarna excideras.

Cancer som identifieras innan operation, samma princeper gäller om upptäckt efter primäroperation.

• Operation skall endast utföras om man anser radikal kirurgi möjlig. Man skall inte operera för att debulka.
• T3 och T4 kräver ofta formell segmentell leverresektion eller mer.
• Om man inte kan få fri marginal till ductus koledokus eller tumören sitter i gallblåsehalsen skall koledoken tas bort och hepaticojejunostomi skall anläggas.
• I Lund görs ofta intraoperativ strålbehandling (IORT).
• Operationsområdet markeras med clips för postoperativ möjlighet till riktad strålbehandling.
• I följande fall är radikal resektion omöjlig och operation kontraindicerad

• Multipla levermetastaser.
• Ascites
• Multipla peritoneala metastaser.
• Fjärrmetastaser.
• Extensiv inväxt i hepatoduodenal-ligamentet.
• Inväxt i eller ocklusion av stora kärl.
• Dåligt skick hos patienten.
• Adjuvant cytostatika är inte aktuell i stadie I, II och III. Ger ingen ökad överlevnad.

Icke-kurativ behandling

• Alla patienter som inte blir föremål för radikal operation skall behandlas palliativt.
• Avlastning av gallvägarna. Wallstent att föredra om OP ändå inte är aktuellt.
• Intestinal bypass om tumören obstruerar tarmen.
• Smärtstillning.
• Radioterapi extern kan övervägas (sällan) i pallivativt syfte. Dåligt tumörsvar.
• Kemoterapi (sällan). De flesta studier som är gjorde har c:a 10-30 patienter. Kräver mer forskning.

Prognos