Urinvägsinfektion hos män
Detta PM behandlar UVI hos män. Separata PM finns för UVI hos kvinnor och barn.
UVI hos män betraktas som komplicerad, eftersom prostata ofta är medengagerad i infektionen (1 90% av fallen kan man se en övergående PSA-stegring och svullnad av prostatakörteln). Vid behandling bör man ta hänsyn till antibiotikans penetrans i prostatavävnad.
Kronisk bakteriell prostatit utan klassiska prostatitsymtom är den vanligaste orsaken till recidiverande UVI hos män. E. coli orsakar cirka 55% av infektionerna.
Agens
Följande uppställning gäller vanlighet av olika agens vid symptomgivande UVI hos män i primärvård (1)
- E Coli 60-80%
- Klebsiella/Enterobacter 8%
- S Saprophyticus 0%
- Enterokocker 11%
- Streptokocker grupp B 3%
- Proteus 4%
- Pseudomonas 1%
- Övriga 16%
- Candida kräver särskilda överväganden.
Symptom
- Frekventa tömningar.
- Dysuri (sveda, smärta)
- Trängningar
- Tömningssvårigheter
- Ingen dunkömhet över njurloger. Ev ömhet över blåsan. Ev hematuri
Utredning
Förekomst av KAD?
Temp (<38, annars febril UVI, se PM för pyelonefrit)
CRP om pyelonefrit-misstanke, t.ex feber.
U-sticka. Ev sediment.
Odling obligat hos män.
Klamydia-prov vid sådan misstanke.
Blododling på sjukhus (febril UVI)
Diagnos
Klinik + U-sticka (pos för vita, röda, nitur. Neg test utesluter ej diagnosen)
Signifikant växt i U-odling är
Diffdiagnos
Pyelonefrit, Prostatit, annan infektion.
Behandling
Distal UVI (utan feber) behandlas i första hand med
- T Ciproxin 500 mg x 2 i 14 dagar eller
- T Trimetoprim 160 mg x 2 i 14 dagar
Vid recidiverande infektion rekommenderas
- Urinflödesmätning, bladderscan (resurin) och cystoskopi.
- Långvarig suppressiv antibiotikabehandling av den kroniska bakteriella prostatiten för att uppnå besvärsfrihet.
- Kinoloner eller trimetoprim är lämpliga preparat.
För KAD-associerad UVI finns ett särskilt PM.
Uppföljning
- Kontrollera utläkning med U-odling 2-4 v efter avslutad AB-kur (1)
- Vid tidigt symtomgivande recidiv efter behandling av febril UVI eller vid upprepade infektioner med stenbildande bakterier (t ex Proteus) bör utredning med urografi/cystoskopi initieras.
- Urinflödesmätning och residualurinbestämning med ultraljud bör genomföras, framför allt vid anamnes på miktionsbesvär eller recidiv.
Referenser
- Sveriges infektionsläkares förening: Vårdprogram för urinvägsinfektioner. 2006. www.infektion.net.