Myokardskintigrafi
Tallium 201 tillförs via blodet. Denna jon har egenskaper som liknar kaliumjonen och uppför sig därför på samma sätt. Patienten cyklar för att aktivera hjärtmuskeln och isotopen tillsätts. Om patienten inte kan anstränga sig fysiskt använder man farmakologisk belastning. Sedan tas en bild med gammakamera där man sedan kan värdera vilka delar av hjärtmuskeln som tagit upp talliumet och därför är välperfunderade. En ny bild tas i vila efter 3-4 timmar.
Områden i hjärtat som inte tar upp tallium saknar sannolikt perfusion.
Indikation
Kartlägga förekomst av myokardischemi när arbetsprovet är svårtolkat.
Metoden används för att ställa diagnos eller för att ta ställning till revaskularisering.
Fördelar
- Avvikelser i genomblödningen som framkommer vid myokardskintigrafi förutspår framtida risker för hjärthändelse.
- Stort negativt prediktivt värde. Bra på att utesluta sjukdom.
- Metoden ger vägledning inför revaskularisering
Nackdelar
- Kostnadseffektiviteten varierar beroende på vilken indikation myokardskintigrafi används på.
- Metoden kan inte utföras på alla sjukhus.
- Myokardskintigrafi innebär ökad strålbelastning motsvarande några års bakgrundsstrålning.