Gastroenterit (infektiös)
Etiologi
Bakterier
Inflammatorisk
- Campylobakter (7-18%)
- Shigella (2-6%)
- C Difficile
- EHEC, EIEC
- Y Enterocolitica
Icke-inflammatorisk
- E Coli ET-EP-EA
- Salmonella (5-18%)
- V Cholerae
- (A Hydrofila)
- (P Shigelloides)
Toxinenterit
- S Aureus
- C Perfringens
- (C Botulinum)
- Bacillus Cereus
- V Parahemolyticus
Virus
- Rotavirus
- Astrovirus
- Adenovirus
- Calicivirus
Protozoer
- Entamöba Histolytica
- Giardia Lamblia
- (Cryptosporidium)
- (Cyclospora Cayetanensis)
Fecesodlingar negativa i 50% av fallen.
Symptom
Diffus buksmärta av kolikkaraktär. Diarré, kräkningar.
Samtidig debut av dessa, jfr andra sjd där buksmärtan är första symptomet.
Ev feber och allmänpåverkan, sjukdomskänsla.
Utredning
Anamnes
- Utlandsvistelse. Födoämnen. Läkemedel (Antibiotika. NSAID).
- Risk att föra smittan vidare (Arbete / Familj)
- Avföringen: Frekvens. Volym. Konsistens. Blod. Slem.
- Feber? Kräkningar? Buksmärtor?
Status
- AT (Torra slemhinnor. Nedsatt hudturgor. Urinproduktion. Temp).
- Cor. Pulm. BT.
- Buk.
- PR (alltid).
Kemlab
- U-sticka. Hb, V, CRP, Elstat. Ev leverstat.
- Fecesodling
- Var frikostig vid utlandsresa, epidemiologi, svår enterit, riskyrken, blöjbarn, immunsupprimerade.
- Upprepad provtagning kan behövas (ej vid inhemsk).
- Salmonella, Campylobakter, Shigella, Yersinia görs automatiskt.
- Efterfråga EHEC vid blodig diarré.
- Efterfråga Clostridier vid antibiotikautlöst eller nosocomial diarré.
- F-mikroskopi (Giardia, Amöba)
- Efterfråga cryptosporidier om immunsupprimerad.
- B-odling (vid systemisk infection).
- Serologi (Campylobakter, Salmonella, Yersinia, Amöba (SMI)).
- Reaktiv artrit
- Misstänkt invasiv amöbainfektion
Diagnos
Uteslutningsdiagnos. Uteslut först kirurgiska sjukdomar. Odling bekräftar.
Behandling
- Inläggning. De flesta patienterna vårdas med fördel i hemmet. Äldre patienter som inte kan försörja sig alls per os läggs in liksom patienter med komplicerande sjukdomar med små marginaler och uttorkade patienter som inte kan klara sig själva. Remiss infektionsklinik. Isoleras på enkelsal.
- Vätskeersättning (kan ges rejält, CAVE: hjärtsvikt).
- ORS, Resorb, Semper vätskeersättning.
- 3 msk strösocker, 1/2 tsk salt, 1 l vatten. Ev smaksatt med apelsinjuice.
- När diarréerna avtagit kan patienterna försiktigt börja med normalkost.
- Loperamid kan provas (ej vid blodig diarré etc).
- Antibiotika
- Ges vid Shigella, C difficile, Kolera, Giardiasis, Amöba.
- Även vid påverkat AT, Dysenterisk sjukdomsbild, Underliggande sjukdom även vid Salmonella.
- Anmälningspliktiga sjukdomar anmäles (de flesta)
- Campylobakter, Shigella, EHEC.
- Salmonella, Tyfoidfeber, Paratyfoidfeber.
- Giardia, Kolera.
- Yersinia, Amöba (inte samhällsfarliga).
- Reaktiv artrit är inte ovanligt några veckor efter. Behandlas med NSAID, Kortisoninjektioner, Sjukgymnastik.
Smittskydd vid tarmsmitta
Alla med symptom skall stanna hemma. Sjukskrivning vid behov. God handhygien och egen toa.
Nedanstående föreskrifter gäller allmänfarliga sjukdomar.
Risksysselsättning
Omfattar följande grupper:
- Beredning och hantering av oförpackade livsmedel
- Vård av spädbarn eller patienter med gravs nedsatt immunförsvar
- Förskolebarn, särskilt blöjbarn enligt nedan
I första hand omplacering, annars avstängning enligt smittskyddslagen.
Omgivningsundersökning
- Alla familjemedlemmar provtas.
- Medarbetare provtas om de exponerats (toalett etc) eller epideiologiskt samband finns (samma resa).
Kontrollodling
Första försöket görs 1 v efter avslutad antibiotikabehandling.
- Tyfoidfeber kräver 5 neg kontrollodlingar
- Salmonella kräver 3 neg kontrollodliingar.
- Shigella kräver 3 neg kontrollodlingar.
- Campylobakter kontrollodling krävs ej.
- Giardia kontrollodling krävs ej.
Ej risksysselsättning
När symptomfrihet rekommenderas god hand- och toaletthygien. Annars leva som vanligt.
Omgivningsundersökning
- Om smittad i Sverige undersöks alla familjemedlemmar.
- Om smittad i Utlandet undersöks endast familjemedlemmar med symptom.
Kontrollodling
Första försöket görs 1 v efter avslutad antibiotikabehandling.
- Tyfoidfeber kräver 3 neg kontrollodlingar.
- Salmonella kontrollodling krävs ej.
- Shigella kontrollodling krävs ej.
- Campylobakter kontrollodling krävs ej.
- Giardia kontrollodling krävs ej.
Barn
Förskolebarn
- Blöjbarn med salmonella skall stanna hemma från dagis tills de är smittfriförklarade, annars avgörs det hela från fall till fall.
- För att återgå till barnomsorg skall barnet vara symptomfritt. God hand och toletthygien! Egen toa!
Symptomfria skolbarn
- Meddela skolsköterskan. God hand och toaletthygien. Undvika hushållsgöromån
Omgivningsundersökning
- Kontakta daghem. Provta ytterligare symptomfall.
Specifika diagnoser
Inflammatorisk gastroenterit
Kolit med blodig, slemmig diarré och tenesmer.
Campylobakter
Vanligaste orsaken till invasiv diarré hos vuxna i I-länder. 50% inhemska.
Små smittdoser krävs. Ofta kontaminerad mat (kyckling).
Inkubation 2-7 d. Hög feber, diarré och buksmärtor. Många får akut kolitbild med blodig, slemmig avföring och tensesmer.
Behandling bara vid svår sjukdom.
- T Ery-Max 500 mg x 2 x 5-10 d.
- T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).
- Alt T Lexinor 400 mg x 2 x V.
Shigella
Stora smittdoser krävs. Person till person-smitta förekommer. 80% importeras.
Inkubation 2-3 d. Därefter feber, kolikliknande buksmärtor, vattentunn diarré. Ev blod och slemtillblandad. HUS.
Behandlingsmässigt bör man vara generös med AB!
- T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).
- Alt T Lexinor 400 mg x 2 x V.
Clostridium difficile
Vanligen efter antibiotikakur. Vanligaste inhemska bakteriella orsaken till diarré.
Smittsam så länge diarrén finns. Isolering! Egen toalett!
Ofta under pågående AB-kur, även efter. Kliniken varierar från lindrig diarré till pseudomembranös kolit. Recidiv vanliga.
Diagnosen ställs med toxinpåvisning i feces.
Behandling insättes vb innan svar på toxinbestämning föreligger.
- Utsättning av antibiotika alt
- T. Flagyl 400 mg x 3 x 10 d alt
- K. Vankocin 125-250 mg x 4 x 10 d.
- Bakterielavemang?
Enterohemolytiska E Coli (EHEC)
Smittar via livsmedel huvudsakligen.
Från asymptomatiskt bärarskap till allvarlig hemorrhagisk diarré. Ev HUS.
Diagnosen ställs via odling. Specifik frågeställning krävs på remissen.
Enteroinvasiva E Coli (EIEC)
Klinisk bild som shigella, shigatoxin.
Diagnosen ställs via PCR eller ELISA.
Yersinia Enterocolitica
Flertalet har smittats inhemskt. Infekterade livsmedel.
Barn och ungdomar får enterokolit med feber, diarré och smärta i hö fossa iliaca (Appendicit / Körtelbuk).
Äldre får milda tarmsymptom. Ffa reaktiv artrit i efterförloppet.
Diagnosen ställs via F-odl och/eller Serologi (upptäcks ofta efter utläkning med artrit).
Antibiotika ges vid komplicerade eller långdragna besvär.
- Doxycyklin alt
- Kinolon.
- Sepsis: Ciproxin / Bactrim.
Icke-inflammatorisk gastroenterit
Salmonella (S enteritidis, S typhimurium)
Utlandsresenär (80% av fallen). Ägg och fjäderfä. Små smittdoser krävs. Ofta kontaminerad mat. Immunsuppression, malignitet, antibiotika och kortison predisponerar.
1-3 dgn efter smitta. Akut. Feber / Diarré, vattning och volumniös. Någon gång kolitbild eller sepsis. Duration 7-10 dgr.
Antibiotika bör undvikas eftersom det förlänger bärarskapet.
Om påverkad patient, andra sjukdomar etc ges T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).
Tyfoidfeber / Paratyfoidfeber
Tropisk anamnes. Stora smittdoser krävs. Person till person-smitta förekommer.
Smygande / Akut: Hög feber, sjukdomskänsla, HV, illamånde, cerebral påverkan. Diarré. Relativ bradykardi. Splenomegali. Roseoler.
Måttlig CRP-höjning. LPK normalt eller lågt.
B-odling görs. Äv F-odling och U-odling.
T ciproxin 500-750 mg x 2 x V (minst). Alt Inj Ciproxin 400 mg x 2 iv.
Kolera
Endemiskt vid dåliga hygieniska förhållanden.
¾ blir symptomfria. Övriga får frekventa vattentunna diarréer. Några få får väldiga diarréer.
Antibiotika
- Doxycyklin (endos) alt
- Kinoloner (endos) alt
- Bactrim (3 d)
Enterotoxiska E Coli (ETEC)
Sekretorisk diarré. Vanligaste orsaken till diarré hos barn i U-länder. Utgör 30-50% av importerade resefall.
Ink: 12-48 tim. Sekretorisk vattentunn diarré, knipsmärtor, illamående. Ev kräkningar, lätt feber.
Antibiotika inte nödvändigt. Läker på 3-4 dgr.
Enteropatologena E Coli (EPEC)
Lite allvarligare och mer långdragen (14 d) än vanliga spädbarnsdiarréer.
Diagnos: PCR.
Enteroaggregerande E Coli (EAEC)
Diarré bland barn i fattiga länder. Indien och Mexico. Kronisk diarré.
Toxinenterit
Bör misstänkas när 2 eller fler personer insjuknar med intensiva kräkningar och diarréer efter en gemensam måltid.
S aureus
Varma sommarmånaderna.
Ink: 1-6 tim. Kraftigt illamånde, knipsmärtor, våldsamma kräkningar. Diarrré.
Duration 24-48 tim.
C perfringens
Ink: 8-22 tim. Vattentunna avföringar. Svåra buksmärtor. Kräkningar ovanligare.
Bacillus cereus
Emetisk form: Ink 1-6 tim. Kräkningar och buksmärtor.
Diarréisk form: Ink: 8-16 tim. Buksmärtor, diarré.
V parahaemolyticus
Vanligase orsaken till matförgiftning i Japan.
Feber med blod- och slemtillblandad diarré.
Viral gastroenterit
Häftigt insjuknande med kräkningar och diarréer. Icke-inflammatorisk bild. Vanligast på vinterhalvåret.
Rotavirus
Viktigaste och vanligaste orsaken till diarré hos barn < 2 år.
Person till personsmitta vanligt.
Ink: 1-3 d. Kräkningar som efter 2-3 d åtföljs av vattentunna diarréer och måttlig feber.
Diagnos: EM / Serologi.
Duration 4-6 dgr.
Adenovirus
Orsakar 10% av all diarré hos barn som söker sjukvård. Barn < 3 år.
Ink: 8-10 d. Långdragen diarré, kräkningar och feber.
Duration 7-14 dgr.
Calicivirus
Vinterkräksjuka. Skolor, vårdhem, sjukhus etc. Orsakar 60-70% av alla akuta gastroenteritutbrott i Sverige. Höggradigt smittsamt.
Ink: 1-2 d. Akut insjuknande med våldsamma kräkningar, diarré och buksmärta. Ibland influensaliknande bild också.
Diagnos: EM / PCR.
Duration 1-3 dgr.
Astrovirus
Daghem, skolor. 1-4% av barndiarré som kräver sjukhusvård.
Ink: 1-3 dgr. Mild diarré.
Diagnos: EM / ELISA.
Duration: Några få dagar.
Protozoer
Långdraget förlopp, subakut med intermittenta diarréepisoder. Äv dysenteribild hos patient från tropikerna.
Diagnos med F-mikroskopi.
Giardia lamblia
Akut: Illaluktande gasbildning. Vattentunna diarréer. Uppspändhet.
Kronisk: Viktnedgång, diffusa buksmärtor, intermittent diarré. T Tinidazol 2 g endos alt
T Flagyl 600 mg x 2 x 6 dgr.
Ingen uppföljning.
Entamöba histolytica
90% asymptomatiska.
Akut: Buksmärtor, blodiga diarréer.
Kronisk: Akut / Smygande. Intermittenta diffusa obehag från buken. Omväxlande diarré och obstipation.
Leverabcess i 10% av fallen. Invasiv: Flagyl / Tinidazol.
Akut / Kronisk: Flagyl + Diloxanidfurat (lic).
Asymptomatisk: Diloxanidfurat.