Diskbråck

aug 25th, 2009 | Filed under Kirurgi, Kotpelaren, Neurologi, Ortopedi, Ryggmärgssjukdomar

ICD-10

 

M51.0 Disksjukdomar i lumbalregionen och andra regioner med myelopati

M51.0J Diskdegeneration/diskbråck med myelopati i torakalryggen

M51.0K Diskdegeneration/diskbråck med myelopati i ländryggen

M51.1 Disksjukdomar i lumbalregionen och andra regioner med radikulopati

M51.1K Diskdegeneration/diskbråck med radikulit i ländryggen (ischias)

M51.9 Intervertebraldisksjukdom, ospecifierad

 

Symptom

 

Diskbråck är ofta asymtomatiska (vanliga i populationen ca 30%). Stor spontaläkningstendens av diskbråck.

Smärta i ryggen, strålande ner i benet. Accentueras ofta vid rörelse, hosta. Vid rotkompression följer smärtan ett dermatom. Ev domning och svaghet i benet. Ofta smygande. Nästan alltid ensidigt, bilaterala besvär skall föranleda misstänksamhet.

Inskränkt rörlighet. Pos Lasegue (smärta nedan knät vid lyft rakt upp) eller SLR (straight leg raising). Funktionsbortfall sensoriskt och motoriskt motsvarande en nervrot.

 

  L3-L4

(10%, 60 år)

L4-L5

(40%, 45 år)

L5-S1

(50%, 30 år)

Cauda equina
Smärtlokal Höftens utsida

Lårets framsida

Underbenet framsida

Lårets baksida

U-benets utsida

Fotrygg + Stortå

Lårets baksida

U-benets baksida

U-benets utsida

Häl + fot utsida

 
Sensibilitet U-ben framsidan

Medialsidan u-ben

Lårets lateralsida

U-benets framsida

Medialt fotryggen

Stortå

U-ben bak + lateralt

Laterala fotranden

Ridbyxeanestesi
Motorik Quadriceps Stortåns extension Vadmuskelatur Analsfinkter

Urinretention

Reflex Patellarrefelex   Akillesreflexen  

 

 

Sensorik

Motorik

C5 Axel, överarmens lateralsida. M deltoideus
C6 Underarmens radialsida, tummen. Biceps-, BR-reflexer
C7 Underarmens dorsalsida ned till de 3 mellersta fingrarna. Tricepsreflexen
C8 Underarmens och handens ulnara del. M abductor digiti V
L4 Lårets framsida Patellarreflexen
L5 Lårets utsida, fotryggen Tåextentionen
S1 Benets baksida Akillesreflexen
Cauda equina Ridbyxeanestesi Sfingter ani, blåspares

 

Utredning

 

Se ryggsmärta.

 

Diagnos

 

Klinisk

 

Behandling

 

Hemgång eller inläggning för smärtlindring. Smärtlindring (se Lumbago). Sjukskrivning 2 veckor vid behov.

Information: 60-70% går över på 3 mån. Fri mobilisering.

Sjukgymnastik (meningarna går isär, McKenzie) om besvären inte förbättras på några veckor.

Återbesök VC eller Ort-mott 6-8 v och om fortsatta bekymmer vid återbesök (6-10 v) beställ MR/CT.

Operation om kvarstående besvär efter 3 mån.

 

Elektiv ortopedremiss

  1. Långbanesymtom av lättare grad (bröst/halsrygg).
  2. Funktionshindrande rhizopati som ej svarat på 6 veckors (ländrygg) eller 12 veckors (halsrygg) icke-kirurgisk behandling och där op-indikation kan tänkas föreligga.
  3. Långsamt progredierande pareser som förklaras av nervkomprimerande process.
  4. ”Second opinion” antingen på egen eller patientens begäran (dessa prioriteras sannolikt ganska lågt och måste minimeras – för varje second opinion är det någon annan patient med medicinskt motiverad remiss som får vänta).

Efter bedömning om operationsindikation föreligger återgår PAL-skapet till inremitterande i de fall där operation ej är aktuell. Målet är att kunna hålla några veckors väntetider även på oprioriterade fall till ryggmottagningen, men detta förutsätter att utredning och icke-kirurgisk handläggning sker inom primärvården även efter en ev bedömning på ortopeden.

 

Elektiva operationsindikationer för lumbalt diskbråck:

  1. Funktionshindrande smärta i benet som går nedom knäleden (vid de nedersta nivåerna) och följer aktuell nervrots utbredningsområde. Rotsmärtan ska i princip överstiga ryggsmärtan.
  2. SLR (Lasegue) positiv d.v.s. provocera smärta nedom knäleden, alternativt pos Ellys test vid högre rotpåverkan.
  3. Specifik nervrotspåverkan bekräftas med motsvarande påverkan av reflexer, sensibilitet och/eller kraftpåverkan och med MR/CT-us.
  4. Ingen bättring på 6 veckor med konservativ behandling inkl traktionsförsök.
  5. Anamnesen bör ej överstiga 6 mån. Vid 6-12 månader blir det en troligen successiv övergång mot allt sämre op-resultat. Vid mer än 1 års anamnes på rhizopati är op tyvärr oftast ej aktuell, då kroniska förändringar på nervroten uppstått och op ofta förvärrar läget med ärrbildning och bara gör det hela mer svåråtkomligt för fysikalisk behandling. Remittera dessa pat i tid!

Akuta indikationer är: 1) Cauda equina syndrom, 2) Svår outhärdlig bensmärta som ej viker på farmaka, 3) Snabbt (från dag till dag) progredierande pareser, 4) Akut droppfot.

Operation

90% blir helt återställda efter operation på korrekt indikation. Alltid preoperativ utredning med MR/CT. Efter operation ingen kraftig flexion eller lyft på 6 v.

Teknik:

  1. Konventionell operation (snittet 3 cm)
  2. Nukleotomi (sug ut nucleus pulposus med nål, perkutant.

 

Cervikala diskbråck

 

Indikationer för operation är i princip ”desamma” som lumbalt (dominerande armsmärta) men op kan vara aktuell även vid lång anamnes. Den konservativa behandlingsperioden är också längre (12 veckor minst). Akut remiss vid uttalade långbanesymtom.

Halsryggsdiskbråck där op kan vara aktuell remitteras till Umeå via ortopeden.

 

Thoracala diskbråck

 

Ses alltmer med anledning att bröstryggen kommer med på MR-bilderna! Oftast är det bifynd men remiss till ortopeden vid klara eller misstänkta långbanesymtom eller thorakal rhizopati (ter sig som tidig herpes zooster).