Hepatit D (deltaagens)

Familj: defekt RNA virus. Satellitvirus? Viroid? Litet RNA-genom med två egna antigen och ett ytterhölje av HBsAg. Olika genotyper.

Går ej att odla. Instabilt. Behöver närvaro av HBV för sin överlevnad. Replikeras i hepatocyter i närvaro av HBV. Hemofiliker och iv missbrukare i västvärlden samt gamla Sovjet. Endemiskt i Medelhavsområdet och vissa öar i Polynesien. Utbrott av fulminant hepatit i Sydamerika och Afrika.

Smittväg: Blodsmitta.

Inkubationstid: 4-6 veckor

Smittsamhet: Troligen som HBV. Kroniskt bärarskap vanligt.

Immunitet: Oklart.

Symptom

 

Som vid hepatit B, men

  • vanligare med fulminant hepatit.
  • vanligare med kroniskt progredierande leversjukdom.

Ibland ses tvåtoppigt transaminas- och bilirubinstegringsförlopp.

Stor skillnad i klinik och prognos mellan olika genotyper.

Co-infektion (med akut HBV).  Superinfektion (med kronisk HBV).

Diagnos

 

Serologisk:  HDVAg och anti-HDV.

PCR: för påvisande av HDV RNA = aktiv replikation.

OBS! HBsAg-nivån sjunker tillfälligt vid en akut HDV-infektion.         

Behandling

 

Profylax                                         

Ingen profylax om HBV-bärare.

HBV-naiva kan vaccineras mot HBV.

Terapi                                             

Inga övertygande terapiförsök hitills.

Prognos

 

Co-infektion läger ut i samma utsträckning som akut HBV.

Superinfektioner blir oftast kroniska, förvärrar prognosen och försvårar behandling för HBV.