Hepatit D (deltaagens)
Familj: defekt RNA virus. Satellitvirus? Viroid? Litet RNA-genom med två egna antigen och ett ytterhölje av HBsAg. Olika genotyper.
Går ej att odla. Instabilt. Behöver närvaro av HBV för sin överlevnad. Replikeras i hepatocyter i närvaro av HBV. Hemofiliker och iv missbrukare i västvärlden samt gamla Sovjet. Endemiskt i Medelhavsområdet och vissa öar i Polynesien. Utbrott av fulminant hepatit i Sydamerika och Afrika.
Smittväg: Blodsmitta.
Inkubationstid: 4-6 veckor
Smittsamhet: Troligen som HBV. Kroniskt bärarskap vanligt.
Immunitet: Oklart.
Symptom
Som vid hepatit B, men
- vanligare med fulminant hepatit.
- vanligare med kroniskt progredierande leversjukdom.
Ibland ses tvåtoppigt transaminas- och bilirubinstegringsförlopp.
Stor skillnad i klinik och prognos mellan olika genotyper.
Co-infektion (med akut HBV). Superinfektion (med kronisk HBV).
Diagnos
Serologisk: HDVAg och anti-HDV.
PCR: för påvisande av HDV RNA = aktiv replikation.
OBS! HBsAg-nivån sjunker tillfälligt vid en akut HDV-infektion.
Behandling
Profylax
Ingen profylax om HBV-bärare.
HBV-naiva kan vaccineras mot HBV.
Terapi
Inga övertygande terapiförsök hitills.
Prognos
Co-infektion läger ut i samma utsträckning som akut HBV.
Superinfektioner blir oftast kroniska, förvärrar prognosen och försvårar behandling för HBV.