Undersökning av barn

dec 11th, 2009 | Filed under Barnmedicin, Status, Status barn

Anamnes

  1. Aktuellt problem.
    • Karaktärisera problemet och tidsförloppet.
    • Övriga symptom. Functiones naturales.
    • Fall i omgivningen.
  2. Graviditet. Förlossning. Neonatalperiod.
  3. Kost (amning). Tillväxt. BVC-kontroller.
  4. Tidigare sjukdom. Hereditet. Vacciner. Mediciner. Allergi.
  5. Socialt.
  6. Sammanfatta allt. Vad är patienten mest orolig för? Varför sökte idag? 1) Kontrollera med patienten, missuppfattningar, var det något annat. 2) Repetera för dig själv inför diktat.

 

STATUS

Barnet skall helst sitta i mammas knä. Sitt en bit ifrån och närma dig därefter successivt Om barnet skriker kan mamma försöka mata lite och man kommer tillbaka om 30 min. Fråga inte utan säg ”Nu skall jag titta i halsen. Det gör lite ont men om du gapar duktigt så går det fort”.

 

Säg att allt låter bra, känns bra om det gör det. Skrynkla inte pannan när du koncentrerar dig.

 

  1. Observation. Helhetsintrycket är mycket viktigt.
  2. Cor. Pulm. Buk. Ljumskportar. Pulsar. Viktigt att barnet inte skriker.
  3. Öron. MoS.

 

Allmäntillstånd (AT)                   

  1. Medvetandegrad. Påverkad eller opåverkad.
  2. Humör. Interation med föräldrar. Medverkan vid US.
  3. Aktivitetsgrad. Hållning. Tonus. Spontana rörelser.
  4. Storlek i förhållande till åldern. Pubertetsutveckling enligt Tanner.
  5. Utseende. Färg. Lukt. Näringsläge. Feber. Svettning.
  6. Näsvingespel. Indragningar. Dyspné. Stridor. Hosta. Snabbandad.

 

Barn kan ha hög feber utan att vara påverkade, detta tyder på ej allvarlig sjukdom.

 

Längd, vikt, yta

 

Hud slemhinnor (kan bakas in i AT) 

  1. Titta efter petechier på alla (!) med hög feber.
  2. Turgor. Fuktighetsgrad. Ödem.
  3. Färg. Exantem. Enanthem. Blåmärken.
  4. Hår. Naglar.

 

Kranium            

Fontanell (stängs efter 9-18 mån. Allt mellan 3 och 24 mån tillåtet).

Form. Omfång. Suturer (diastas?). Craniotabes?

 

Ögon                  

Skelning. Ptos. Epikanthusveck. Iris. Pupiller. Konjunktivala blödningar. Klar lins. Reflex.

 

Öron                  

Mycket viktigt att barnet hålls fast på ett bra och stadigt sätt. För in otoskopet försiktigt. En skymt av lite blek trumhinna räcker för att fria från otit.

  1. Form av ytteröron. Flytning.
  2. Tragusömhet. Proc mastoideumömhet. 
  3. Otoskopi (reflex, rodnad, buktning).

 


Näsa

Luftpassage. Slh förändringar. Sekret. Krustor.

 

Mun och svalg (MoS)                   

För in spateln snabbt och bestämt. Titta noga på din ögonblicksbild. Fynd under punkt 1 nedan räcker för att vara nöjd med undersökningen.

  1. Tonsiller (Stora? Röda? Beläggningar?). Gombågar (Röda? Blåsor?). Bakre svalgvägg.
  2. Tänder (genombrutna, karies). Gingiva. Tunga. Bucca.
  3. Rodnad, beläggningar, slem.
  4. Hel gom.

 

Tänder

  1. Kommer vanligtvis i 5-8 mån ålder. (Kan variera från födelsen till 12-18 mån).
  2. Fulltaliga mjölktänder 2-2 ½ år.
  3. Första vuxentänderna 6-7 år.

 

Ytliga lymfkörtlar (Ytl lgl)         

  1. Bakom, framför örat. Occipitalt (rubella). Hals. Axiller. Inguinalt.
  2. Storlek. Konsistens. Förskjutbarhet. Ömhet.

 

Cor                     

Titta på barnets underläpp medan du lyssnar. Börjar den darra kan man flytta runt stetoskopet för att distrahera.

  1. Voussure. Pulsationer. Iktus. Fremissement.                      
  2. Rytm. Frekvens.
  3. Toner. Blåsljud (styrka, lokalisation, utstrålning, förlopp).

 

Hjärtfrekvens
Nyfödda 2 år Skolstart Pubertet
120 ± 40 110 ± 40 100 ± 30 80 ± 20

 

Blodtryck (Btr, BT)

 

Blodtryck
  Nyfödda 2 år Skolstart Pubertet
Medel > 60 / 40 110 / 65 100 / 60 115 / 70
Syst max 120 125 135 150

 

Pulsar                

Femoralis. A radialis. ADP. A carotis.

 

Pulm                  

  1. Gryntande andning. Stön. Auxillära andningsröresler. Indragningar. Bukandning.
  2. Perkussion.
  3. Ronki. Rassel. Stridor.
  4. Andningsfrekvens (AF).
  5. Saturation.

 

Andningsfrekvens
Nyfödda 1 år 2 år Skolstart Pubertet
30-50 (>60 = TPP) < 40 < 30 20-25 15-20

 

 

Buk

Förvärmda händer. Helst liggande. Passa på att känna när barnet andas in (tex vid skrikning) eftersom det då slappnar av i buken.   

  1. Konfiguration. Synlig peristaltik. Navel.
  2. Ömhet. Défence.
  3. Patologiska resistenser. Lever. Mjälte. Njurloger. Blåsa.

 

Levern kan palperas 1-3 cm nedom hö arcus till 2-3 års ålder.

 

Per rectum (PR)

Utförs endast vid akut buk. Bör göras restriktivt. Förklara först varför man måste göra den här undersökningen.

Perineum. Anus. Rektum.

Titta efter analfissur. Känn efter tecken till förstoppning. Fråga efter ömhet. Titta efter blod.

 

Yttre genitalia (Yg)

  1. Testes descenderade. Storlek.
  2. Preputiet retraherbart.
  3. Övrigt: Mikropenis. Klitorishypertrofi. Kluven scrotum.

 

Skelett               

Gracilt. Grovt. Deformiteter. Rakittecken.

 

Rygg                  

Deformiteter. Rörlighet.

 

Extr                    

Form. Asymmetri.

 

Leder                 

Svullnad. Ömhet. Rörlighet. Värmeökning. Ortolanis tecken (höfter).

 

Höfter (spädbarn)

Ortolani. Luxation. Instabilitet. Asymetriska hudveck. Benlängdsskillnad.

 

Lokalstatus (LS)                          

Beskriv kroppsdel som förtjänar särskild beskrivning.

 

Utveckling (Utv)                            

Socialt. Språklig. Grovmotorisk. Finmotorisk.

 

Neurologstatus (Neurol)             

  1. Nackstyvhet. Andra meningittecken.
  2. Rörelser. Ataxitecken. Gång (> 4 år).
  3. Ögonbottnar. Pupillreflexer. (Cornealreflex). Ögonrörelser. Nystagmus. 
  4. Muskeltonus. Grov kraft. Pares. Muskelreflexer. Babinski. Sensibilitet.
  5. Neonatala reflexer. Chvostek.