Hypernatremi

nov 7th, 2009 | Filed under Anestesi, Diagnostik, Elektrolytrubbningar, Kemlab, Natrium- och kaliumbalansen

S-Na > 145 mmol/l. S-Na och därmed serumosmolaliteten kontrolleras via vattenhomeostasen, vilken medieras via törst, vasopressin (ADH) och njurarna.  Hypernatremi innebär hyperosmolalitet vilket leder till cellulär dehydrering. Varaktig hypernatremi ses endast vid minskat vattenintag (läs psykiskt sjuka/påverkade, intuberade, hospitaliserade, spädbarn och äldre). Äldre får symptom vid Na > 160.

 

ICD 10               

 

Hypernatremi E87.0B

 

Etiologi

 

  1. Vätskeförlust
    • Förlust av vatten
      • Ej ersatt vätskeförlust (dermal och respiratorisk), hypodipsi.
      • Neurogen diabetes insipidus (post-trauma, CNS-lesion, ideopatisk, etanol intox)
      • Nefrogen diabetas insipidus (kongenital, njursjukdom, hyperkalcemi, hypokalemi. Läkemedel)
    • Förlust av hypoton vätska
      • Renala orsaker (loop diuretika, osmotisk diures, hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom, postobstruktiv diures, polyuri vid ATN)
      • GI-orsaker (kräkning, V-sondning, enterocutan fistel, diarré, laktulosbehandling)
      • Cutana orsaker (brännskador, svettning).
  2. Övriga
    • Tillförsel av hyperton natriumlösning
    • Infusioner
    • Primär hyperaldoseronism
    • Cushings syndrom
    • Hyperkalcemi och hypokalemi
    • Läkemedel (amphotericin B, lithium, desmopressin)
    • Drunkningstillbud i saltvatten

 

Symptom           

 

  • Törst
  • Hypotension / Tachykardi (pga hypovolemi)
  • Feber
  • Illamående / Kräkningar
  • Muskelsvaghet
  • Konfusion
  • Koma
  • Fokalneurologi (indikerar grav dehydrering el intrakraniell blödning pga krympning av hjärnan)
    • Sällan EP (dock ses EP vid aggressiv behandling pga hjärnödem!)

 

Utredning

 

  1. Ta standardprover inklusive Na, K, Krea, P-glukos, urea och U-sticka.
  2. S-Osmolalitet mätt eller beräknat (Posm mOsm/kg H2O = 2 x (S-Na + S-K) + glukos + urea)
  3. Om orsaken ej uppenbar mäts också U-osmolalitet, U-Na och U-K.
  4. ECF volym
    • Ökad (U-Na > 100 mmol/L)
      • Iatrogen administration av NaCl eller NaHCO3
    • Inte ökad
      • Minimal volym av maximalt koncentrerad urin, U-osm > 800 mosmol/kg
        • Ökad perspiratio insensibilis
        • GI-förluster
        • Tidigare renala förluster
      • Urin osmole excretionshastighet > 750 mosmol/d
        • Diuretika
        • Osmotisk diures
      • U-Osmolalitet < 250 mosmol/kg
        • Njurens svar på desmopressin (100 μg nasalt under vätskerestriktion)
          • U-Osmolaliteten ökar minst 50%
            • Central diabetes insipidus
          • U-Osmolalitet oförändrad
            • Nefrogen diabetes insipidus

 
Hypernatremi

 

Behandling       

 

Behandla efter genes.

  • Dehydrering behandlas med vätska. Oral (sond) tillförsel är att föredra (tex kranvatten). Alternativt ges 0.9% natriumklorid iv.
  • Central diabetes insipidus – desmopressin nasalt, peroralt eller subkutant
  • Nefrogen diabetes insipidus – natriumrestriktion, thiazider, ev kalium.

 

Tidsapekt på natriumkorrektionen

  • Hypernatremiduration på några timmar: korrigera med 1 mmol / l / timme
  • Vid längre duration: korrigera med 0,5 mmol / l / timme
  • OBS! Korrigera ej för snabbt – risk hjärnödem. Sträva efter en s-osmolalitet på 330 mOSM/kg H2O efter 24 timmar.
  • Förändring i S-Na efter infusion av 1000 ml = (Infusionens Na + K i mmol/l – S-Na) / liter H2O i kropp + 1.
  • Behandla tills Na < 145.

 

Omhändertagande nivå

 

IVA/AVA/Avdelning beroende på grad av hypernatremi och symptom.

 

Referenser 

 

  1. Horacio J. Etal, Hypernatremi, NEJM, 342, 20, 1493-1499, 2000.