Hyperkalemi

Hyperkalemi kan vara ett tecken på annan underliggande sjukdom som kräver snar specifik diagnostik och behandling. Mer vanligt är att hyperkalemi är en bieffekt av läkemedelsbehandling ofta i kombination med andra ogynnsamma omständigheter såsom minskad extracellulär volym (dehydrering). Vid bedömning av hyperkalemi bör det has i åtanke att 98% av kroppens kalium finns intracellulärt. Obehandlad hyperkalemi kan vara dödlig.


  • Mild hyperkalemi 4,5–4,9 mmol/l
  • Måttlig hyperkalemi 5,0-5,5 mmol/l
  • Svår hyperkalemi mer än 5,5 mmol/l.


Vid serumkaliumnivåer >7 mmol/l och/eller förekomst av EKG-förändringar bör akut behandling ske under hjärtrytmövervakning samtidigt som diagnostik påbörjas.


ICD-10               


Hyperkalemi E87.5                                                      


Etiologi


  1. Minskad renal utsöndring av kalium
    • Läkemedel  såsom kaliumsparande diuretika (absolut vanligaste orsaken), ACE-hämmare, NSAID, trimetoprim och heparin
    • Njurinsufficiens
    • Binjurebarkssvikt – Addisons sjukdom
    • Interstitiell nefrit och isolerad hypoaldosteronism
  2. Falsk
    • Stas vid provtagning (vanligaste orsaken).
    • Leukemi med uttalad leukocytos eller trombocytos (megakaryocytos)
  3. Redistribution av kalium
    • Acidos, speciellt om samtidig insulinbrist och vätskebrist (diabetisk ketoacidos)
    • Digitalis intoxikation
  4. Ökat kaliumutsläpp i serum
    • Hemolys eller uttalad muskelnekros


Symptom           

 

Neuromuskulära symtom såsom trötthet, allmän sjukdomskänsla, illamående, kräkningar, muskulär svaghet, parestesier (läppar och extremiteter), bortfall av senreflexer, oro och konfusion och i värsta fall förlamning.  

Arytmier, särskilt tachyarytmier, ventrikelflimmer och asystoli förekommer.  


Status                


I status noteras särskilt blodtryck och annan klinisk skattning av hydreringsgrad (slemhinnor, hudturgor osv).


Kemlab


  1. Om opåverkad patient och inga EKG-förändringar uteslut falskt förhöjda värden genom samtidig mätning av serum och plasma kalium och/eller omtagning av venprov utan stas.
  2. Se över medicinering.
  3. Kontrollera njurfunktionen (S-Krea, S-Urea), värdering av urinproduktion (anamnes eller mätning) samt kontrollera s-Na och s-Ca.
  4. Kontrollera blodgas (pH, basöverskott).
  5. Gör annan riktad provtagning beroende på kliniskt status.
    • Vid klinisk misstanke på binjurebarksinsufficiens även P-kortisol, P-ACTH och eventuellt kort Synacthentest (se FASS).


Fyslab               

 

EKG

  • Initialt: ökad amplitud av T-våg och S-vågen med minskad R-vågs amplitud och avflackade P-vågor.
  • Senare: förlängda QRS komplex och P-R intervall med ökad risk för malign arytmier.

 


Behandling      


Behandlingen syftar till att minska hjärttoxiska effekter av kalium samt att transportera kalium från det extracellulära rummet till det intracellulära. Mer långsiktig strategi är att minska det gastrointestinala upptaget av kalium samt att öka urinutsöndringen av kalium.


Behandlingens aggressivitet avgörs av grad av hyperkalemi och symptom.


Svår hyperkalemi (S-K > 5,5 mmol/l)

  1. Monitorering
    • Arytmiövervakning
    • Timdiures
  2. Underliggande orsak bör behandlas och eventuellt bidragande läkemedel bör avslutas.
  3. Resin (jonbindare i GI). Sedvanlig oral dos av Resonium® är 15 g x 2-4 dagligen som även kan även administreras i ventrikelsond eller ges rektalt. Behandlingen avbryts när S-K är 5 mmol/L.
  4. Vid misstanke på hypovolemi säkerställ infusion av isoton NaCl-lösning (0.9 mg/ml).
  5. Insulininfusion med adekvat mängd glukos för att förhindra hypoglykemi (t e x 20 IE snabbverkande insulin Actrapid eller Humulin Regular i 1000 ml 5% glukoslösning med infusionshastighet på mellan 100-200 ml i timmen). Insulin skiftar kalium intracellulärt. Kontrollera S-K var 30:e minut. Behandlingen avbryts när S-K normaliserats.
  6. Bikarbonatinfusion vid förekomst av acidos. Natriumbikarbonat 50 mg/ml eller 60 mmol/100 ml i en dos uppskattad enligt formeln: minskning i standard HCO3- (mmol/L) x 0,3 x vikt i kg = deficit i mmol. Ge halva uppskattade deficit med omkontroll av syra-basstatus där efter. Kontrollera S-K var 30:e minut.
  7. Loop-diuretika som ökar kaliumutsöndringen från njurarna. Överväg samtidig infusion av isoton NaCl-lösning för att förhindra hypovolemi. Behandlingen avbryts när S-K normaiserats.
  8. Kalcium intravenöst (10 ml Calcium-Sandoz 9 mg/ml under 3 minuter). Används vid akuta hjärtsymtom såsom arrytmi. Effekt bör ses efter några minuter och vara i 30-60 minuter.
  9. Beta-2-stimulerare inhalation Salbutamol® 15mg inhalation, för redistribution (K går intracellulärt, lungfunktion förbättras, BT stiger).
  10. Överväg dialys vid njursvikt.


Mild-moderat hyperkalemi

Reduktion/seponering av eventuellt orsakande läkemedel räcker oftast.