En palpabel mjälte är alltid att betrakta som patologisk (dock är KOL (låg diafragma) en viktig differentialdiagnos). Det finns flera olika orsaker till splenomegali. Däribland: infektiösa, hematologiska och neoplastiska.

Symptom

1. Lätt/vag buksmärta
2. Mättnadskänsla
3. Associerade symtom:
   • Feber (infektion)
   • Blekhet, dyspne, hematom/petekier (hemolytisk process)
   • Viktminskning (neoplasi)
   • Pankreatit (mjältvenstrombos)
   • Lymfadenopati (lymfom, leukemi)
   • Artrit (autoimmunitet)

Utredning

Anamnes

Infektion? Trötthet? Viktminskning?

Leversjukdom/alkoholism (stassplenomegali)?

Associerade symptom enligt ovan.

Status

AT (Ikterus? Telangiektasier? Ascites? Perifera ödem? Petekier?)

Cor (Blåsljud? Galopprytm?)

Palpera buk (inkl. hepar)

Lgl (lymfadenopati; lymfon? Leukemi?).

Kemlab

HB, Vita med diff, TPK

Benmärgsutstryk

Ev screening för hepatit

Radiologi

CT buk (Storlek? Lymfnoder? Tumör? Infarkt? Cysta? Abscess?)

Ultraljud (Storlek? Tumör? Infarkt? Cysta?)

Mjältscintigrafi (med Cr⁵¹-märkta erytrocyter) (Storlek? Funktion?)

Diffdiagnoser

Inflammatorisk splenomegali (vid ökade krav på ”antigen clearance” från blodet, t.ex. SLE, RA)

Hyperplastisk splenomegali (vid omfattande elimination av defekta eller antikroppsklädda blodkroppar eller extramedullär hematopoes)

• Myeloproliferativa sjd (polecytemia vera, AML, KML, MDS, mf)
• Lymfoproliferativa sjd (lymfom, KLL, mf)
• Hemolytiska sjd (autoimmuna, sfärocytos, hemoglobinopati, läkemedel mf)

Stassplenomegali (vid portahypertension p.g.a. cirros, mjältvenstrombos eller hjärtsvikt)

Inlagringssplenomegali (vid t.ex. Gauchers sjukdom eller amyloidosis) 

Infektiös splenomegali (vid t.ex. malaria eller mononukleos) 

Behandling

Behandla orsaken enligt ovan.

Splenektomi (se kirurgi-PM).

• Indikationer: Mjältruptur, Sfärocytos, Hematologiska indikationer (relativa)
• Både terapeutiskt och diagnostiskt
• Tänk på pneumokockvaccin som profylax
• Riskfyllt (sepsis; OPSI).