Akut dyspné

 

ICD-10              

 

Dyspné R06.0

Stridor R06.1

Väsande andning (pip i bröstet) R06.2

Hyperventilation R06.4

Bröstsmärtor vid andning R09.2

Andra och icke specificerade andningsrubbningar R06.8

 

Etiologi

Lungemboli	Hjärtsjukdom	Obstr lungsjd	Övr lungsjd	Luftvägshinder	Rörelseorganen
	Lungödem Hjärtsvikt Hjärtinfarkt Arytmier	Astma KOL Kronisk bronkit Emfysem	Pneumothorax  Pneumoni Lungfibros Pneumokonioser ARDS Pulm hypertension		ALS. Myopatier. Myastenia gravis. Kyfoskolios. Revbensfrakturer, ffa instabila.
Anamnestiska uppgifter och kliniska fynd som ger vägledning för specifik diagnos
D-dimer Blodgas Rtg pulm CT-angio Lungscint	Tid sjd Ausk EKG Rtg pulm UKG	Rökare Tid sjd Ausk PEF Blodgas Rtg pulm Spirometri	Tid sjd Ausk CRP, Temp Rtg pulm Spirometri	Stridor MoS Rtg pulm CT Bronkoskopi	Tid sjd Trauma Status
Trombolys?	Furosemid Nitro Morfin CPAP	Ventoline Försämringsorsak? IVA?		Heimlich Magells tång	Respirator?

 

1-2 timmar med pip i bröstet

Astma. KOL-exacerbation

Astma kardiale.

 

Timmar till dag, med feber, ev slem                       

Pneumoni, pleurit, pseudokrupp

Akut bronkit, exacerbation av KOL

 

Plötslig dyspné, med smärta

Pneumothorax.

Lungemboli.

Främmande kropp.

 

Dyspné, tillsammans med

• Stridor. Trakealtumör, struma, förträngning, glottiskramp, främmande kropp.
• Central  bröstsmärta. Hjärtinfarkt. Massiv lungemboli. Aortadissektion. Perikardit, tamponad.  
• Pleuritsmärta. Pleuravätska. Lobär atelektas. Pneumoni. LE.
• Sputum. Kronisk bronkit, exacerbation av KOL. Astma. Vänsterkammarsvikt. Akut infektion. Vaskulit (Goodpasture´s).
• Hemoptys. Tumör. Lungembolism.
• Allmän svaghet. Motorneuronskada, myastenia gravis

 

Utredning

Anamnes           

Soc, Her, Tid sjd, Med, ÖK.

Debut (akut, smygande). Duration. Frekvens.

Karaktär. Intensitet. Grad av obehag. Utlösande faktorer.

Övriga symptom (bröstsmärta, buksmärta, feber, hosta)

Epidemiologi (omgivning, fågel, utlandsresa)

                            

Status                 

AT (Cyanos, Halsvenstas, Temp), Cor, Pulm, Buk, LS underben (ödem, pigmentering, DVT).

 

Kemlab             

Blodstat, Elstat, CRP, TnT, D-dimer.

Blodgas.

Blododl, sputumodl.

 

Fyslab               

EKG, PEF vb.

UKG fångar såväl svikt som pulmonell hypertension.

 

Radiologi

Rtg pulm på mycket vida indikationer (Pneumothorax? Infiltrat? Inkomp? Lunginfarkt?)

CT-thorax eller Lungscint om LE-misstanke.

 

Diffdiagnoser

Det vanligase är det vanligaste. Om pat har en känd KOL och nu är sämre är det sannolikt  en exacerbation. En hjärtsjuk pat är oftast försämrad sviktmässigt.

Se uppställningarna ovan.

Akut dyspné kan även bero på samma orsaker som kronisk dyspné om fulminant förlopp eller hastig försämring.

Glöm inte att dyspné kan bero på ångest men ångest kan också bero på dyspné!

 

Handläggning

Inläggning bör ske på mycket vida indikationer. Om man inte hittar specifik orsak till dyspnén är det aldrig fel att lägga in pat. Testa vätsekdrivande eller inhalationer beroende på vad som är mest troligt. Beställ en röntgen pulm för att vidare dela upp det hela. Ordinera fragmin om du är en fegis och D-dimer pos.

Syrgas skall ordineras på vida indikationer. Se upp  med för höga koncentrationer till KOL:are. 1-2 på grimma brukar var tillräckligt. Kontrollera blodgas. Om större doser krävs är det viktigare med en rejäl kausalbehandling.

Ofta beror dyspné på en försämring i en tidigare sjukdom. Fundera på vad som kan ha orsakat denna.

• Hjärtsvikt kan bero på ny infarkt eller nytillkommen arytmi. Ordinera enzymserie, telemetri.
• KOL-försämring kan bero på infektion, pneumothorax, förstoppning, sviktinslag mm. Beställ rtg pulm.

 

Långdragen dyspné

 

Utredning

Anamnes

Symptom? Andfåddhet? Trötthet? Svullna ben? 

Duration, förlopp

Variation; Efternatten? Sömnen? Fria intervall?

Ansträngning? Trappor? Plan mark? 200 m?

Utlösande faktorer; ÖLI?

Bröstsmärta? Utstrålning?

Viktnedgång? Funktiones naturales?

Tidigare sjukdomar? Hjärtinfarkt? Astma? Allergi?

Rökning? Alkohol?

 

Status                 

AT. Vikt. BMI.  

Tyr. MoS. Larynx. Epifaryn. Lgl ???

Cor (Blåsljud? 3:e hjätton?). BT.

Pulm. PEF. Sat

Snifftest? (se PM s. 17).

Buk (Ascites? Hepatomegali?).

 

Kemlab             

Hb, LPK, CRP/SR 

Na, K, Krea, Tyrstat, P-glu, Leverstatus?

BNP? (Hög diagnostisk specificitet. Följa behandlingseffekt).

 

Fyslab               

EKG. Arbetsprov? UKG? (EF (50%)? Rörlighet? Klafffunktion? Väggstorlek?)

Rtg pulm? Spriromtri?

 

Diffdiagnoser

Icke akut debut, med obstruktiva symptom, pip i bröstet, ronki

• Astma (atopi)
• KOL (rökare, måttliga slemmängder)
• Bronkiektasier (mycket stora slemmängder)

 

Icke akut debut utan obstruktiva symptom

• Pneumokonios (yrkesanamnes)
• Interstitiell fibros (rassel, clubbing)
• Kronisk lungembolism (pleuravätska, hemoptys)
• Lungcancer, luftvägstumör, annan malignitet
• Allergisk alveolit
• Tuberculos

 

Beroende på icke-lungsjukdom, övrigt

• Anemi
• Kyfos, muskelsjukdomar, frenicuspares
• Diabetes ketoacidos, uremi, tyroideasjukdom
• Hjärntumör, encefalit
• SLE, sklerodermi, RA
• Hög höjd

• Psykogen hyperventilation; panikångest.
• Fysiologisk dyspné pga fetma, dålig kondition

 

Referenser

 

1. Lyngstam O, Medin L, Sahlquist M: PM Praktisk medicin. 12 ed. Three doctors förlag, Uddevalla, 2002.
2. Föreläsare, Samhällsmedicin. 2004.
3. Föreläsare, Internmedicin. 2002.