Symptom

Oftast urakut monoartrit drabbande personer över 50 års ålder. Vanligast i stortåns grundled, därefter i fallande frekvens subtalarled, fotled, knä, armbåge, handled.

Kronisk gikt (ca 10% av giktfallen) är ofta polyartikulär och utvecklas först efter flera år med recidiverande akut gikt.

Riskfaktorer: Metabola syndromet, stor kroppsmassa, etyl, psoriasis, diuretikaterapi,  ciklosporinterapi, lågdos ASA.

Utredning

Se under rubrik akut artrit. 

Fynd av tofi på fingrar, tår, näsvingar eller öron tyder på gikt, men ses i mindre än 10% av fallen.

Bestämning av S-urat är av mindre värde, då ca 40% av patienterna med akut gikt har normalt S-urat. Observera att artrit vid hyperurikemi inte är synonymt med gikt men har du en pat med monoartrit och hyperurikemi så ligger diagnosen gikt nära till hands. Det vanliga är det vanliga! CRP kan vara > 250 men i dessa fall måste naturligtvis SA uteslutas först.

Polarisationsmikroskopi av ledvätska med påvisande av uratkristaller.

• Syn-LPK kan vara högt, 5-60×109/l, och överlappa värden som ses vid septisk artrit och pyrofosfatartrit.
• Vid hög uratkoncentration ser ledvätskan ut som gultonad filmjölk.

Diagnos             

Påvisande av kristaller i ledvätska. Säker diagnos eftersträvas men diagnosen kan i typiska fall där möjlighet till ledpunktion inte finns ställas kliniskt.

Diffdiagnoser      

Septisk artrit måste alltid uteslutas innan du sätter giktdiagnos, framför allt första gången. Feber och allmänpåverkan leder dig i den riktningen. Se även under rubriken akut artrit.

Behandling              

Akut anfall

1. NSAID-preparat i fulldos (indometacin anses vara bäst) tills attacken klingat av och ytterligare några dagar därefter. Om pat har högt krea, hjärtsvikt eller annan kontraindikation mot NSAID är detta mindre lämpligt. Testa då:
2. Kortison peroralt eller intraartikulärt alternativt
3. T Kolchicin (licens) 0,5 mg, 1×3 i 4 dagar, sedan 1×2 i 6 dagar (1).

Profylax

Eliminera kända utlösande faktorer (omprövning av pågående diuretikaterapi, diskussion med patienten om alkoholvanor).

Profylax med allopurinol (Allopurinol®, Zyloric®) eller probenecid (Probecid®) är sällan indicerad och får ej påbörjas under akut attack (finns dock delade meningar). Profylax kan övervägas efter upprepade giktattacker.

Asymtomatisk hyperurikemi är ej indikation för uratsänkande behandling om patienten är njurfrisk.

Referenser

1. Lindberger K, Undervisning, G. Norrman, Editor. 2006: Östersund.