Svår systemisk överkänslighetsreaktion som innefattar andningssvårigheter och/eller cirkulatorisk påverkan.

 

Patofysiologi

 

Allergisk reaktion (Typ I, IgE-medierad)

Icke IgE-medierad reaktion (komplementmedierad)

Icke-allergisk reaktion (direktaktivering av mastceller)

 

Agens

 

Födoämnen (jordnätter, fisk, skaldjur, mjölk, ägg mm)

Insektsbett

Läkemedel (pc, NSAID, ASA, röntgenkontrast)

Naturgummilatex

Ansträngning

ASIT (hyposensibiliseringsbehandling)

 

Symptom

 

Se PM för allergi för att reda ut allergiträsket. Ju snabbare symptomen uppträder desto större är risken för svår eller livshotande reaktion (3).

Tid för symptomdebut, ordningsföljden för en symptomutveckling och svårighetsgraden av olika symptom varierar mellan olika individer och även hos samma individ vid upprepade reaktioner (3). De vanligaste är:

• Huden 90% (Klåda, flush, urtikaria, angioödem).
• Pulm 40-60% (Heshet, stridor, hosta, andnöd).
• Cirkulation 20-35% (Takykardi , hypotension, yrsel, ev. Arytmier).
• Gastrointestinalkanalen 25-30% (Illamående, kräkningar, diarré).
• Övrigt (Oro, ångest, ev kramper, medvetslöshet).

 

Utredning

 

Akut omhändertagande enl PM i allergi .

 

Diffdiagnoser

 

• Vasovagala reaktioner
• Heriditärt angioödem
• Systemisk mastocytos
• Vocal cord dysfunction
• Panikattacker
• Myokardinfakt
• Hjärtarrytmi
• Malignt karcinoidsyndrom.
• Hibernal i kombination med alkohol kan ge rodnad.

 

Diagnos

 

Klinisk tillsammans med S-Tryptas. Negativ tryptas utesluter inte diagnosen.

Förslagsvis bör patienten uppvisa ett eller flera av symptomen i vänster kolumn tillsammans med ett eller flera av symptomen som står i höger kolumn (3):

 

Larynxödem	Hudfärg (rodnad eller blekhet)
Bronkobstruktion	Erytem
Svimningskänsla, medvetandepåverkan	Generaliserad klåda
Kardiovaskulär påverkan	Urtikaria
Medvetslöshet	Angioödem
	Rinit
	Konjunktivit
	Klåda i gommen eller yttre hörselgången
	Illamående
	Kräkningar
	Buksmärtor

 

Behandling

 

Akut handläggning (se även PM för symptomet allergi)

1. Ge Adrenalin. Viktigaste behandlingen.  
   • I första hand intramuskelärt. Inj Adrenalin 1 mg/ml, 0,3-0,5 ml intramuskulärt anterolateralt i låret (3).
   • Först vid behandlingsrefraktär anafylaxi eller kardiogen chock ges intravenös behandling, då under EKG-övervakning. Intravenöst Adrenalin finns färdigblandat som Adrenalin 0,01 % Martin Pharmaceuticals licens (denna styrka motsvarar det gamla spädda adrenalinets APL-styrka på 0,1 mg/ml, Adrenalin APL har ingen rikslicens längre) i dos 1-5 ml användas av personal med erfarenhet av behandlingen. Om inte denna beredning finns kan den starkare i Sverige godkända lösningen Adrenalin Mylan 1 mg/ml spädas för intravenös administration; 1 ml blandas med 9 ml isoton koksaltlösning, ge därefter 1-5 ml intravenöst d v s 0,1-0,5 mg. Injektionstiden bör vara minst ett par minuter.
   • Behandlingen kan upprepas var 3-5 min (3).
2. Säkra fria luftvägar, ev intubering.
3. Ge 5-10 l/min syrgas på mask.
4. Sänk huvudändan / höj fotändan dvs Trendelenburgposition (om lungödem inte föreligger).
5. Sätt Venflon
6. Vid blodtrycksfall, Ringer-Acetat, upp till 2 liter på 20 min. Kolloider kan behövas.
7. Vid samtidig astma, inh Ventoline 5 mg/ml 1 ml alt Combivent 2,5 ml, alt injektion Bricanyl 0,25 mg.
8. Ge i lugnare skede Betapred® 4 mg/ml 2 ml iv eller im alternativt 16 tabl Betapred® 0,5 mg. Effekten kommer först efter 2 tim. Inga studier finns som styrker dess plats.
9. Antihistamin. Behanlingen är kontroversiell. Intravenös antihistamin kan bidra till blodtrycksfall (blockerar alfareceptorer).
   • Ge i första hand T Loratadin 10 mg munsönderfallande tablett, 3 st po.
   • Ge i andra hand Inj Tavegyl 1 mg/ml 2 ml långsamt iv.
10. Kontakta paralellt anestesijouren. Kan bli aktuellt med intubering och intensivvård.

 

Tänk på att betablockad kan göra anafylaxin refraktär mot konventionell behandling. Använd då Glukagon 1 mg/ml, 1-3 ml iv som är oberoende av B-receptorer. Man kan också kraftigt öka dosen av B-agonist. Inj Atropin 0,5 mg/ml, 1-2 ml iv kan prövas mot astma och paradoxal bradykardi (2, 3).

 

Vidare handläggning

Vid lättare reaktion bör patienten observeras 4-6 timmar efter att symptomen avklingat. Patienter med svårare reaktioner och/eller anamnes på astma bör observeras 12-24 tim (2, 3).

5-20% får senreaktion 8-12 timmar efter den initiala (1, 3). Långvarig anafylaxi kan kvarstå 8-32 tim (3).

Vid hemgång ordineras patienten en kur med icke-sederande antihistaminer (Loratadin) och Prednisolon under 3-5 dagar. S

Skicka med recept på Anapen 0,3 mg/dos, 1 inj. vid allergisk reaktion, upprepas vid behov (Lämpligast är kanske att detta anstår till pat träffat allergolog), samt T. Betapred 0,5 mg, 30st, 16 tabletter vid allergisk reaktion.

Remiss för allergiutredning (icke akut).

 

Referenser

 

1. Håkansson M, Undervisning, G. Norrman, Editor. 2007: Östersund.
2. Föreläsare, Lungmedicin. 2002.
3. Gülen T, Anafylaxi – en potentiellt livshotande systemisk reaktion. Läkartidningen nr 26-27, 2007, volym 104.