Antiarrytmika klass I
För bakgrund och mekanism var god se separat PM för antiarrytmika. Nedan beskrivs kliniska aspekter. Grundprincipen för samtliga klass I-preparat är att den endast får användas på ”friska” hjärtan. Nedsatt VK-funktion kontraindicerar dessa preparat då ökad mortalitet ses. Samtliga har också proarrytmiska egenskaper. Kinidin har exempelvis visat flimmerförebyggande effekt jämfört med placebo men med 3 ggr ökad mortaliget (2).
Disopyramid
Durbis®.
Biverkningar
Risk för påtaglig QT-tidsförlängning som i sin tur kan leda till Torsade de Pointes (TdP).
Ökad risk för detta vid hög ålder, kvinnligt kön, organisk hjärtsjukdom, bradykardi, hypokalemi och hypomagnesemi.
Viss vagolytisk effekt ses med risk för hög kammarfrekvens vid FF/FFL-attacker (2).
Miktionsbesvär. Muntorrhet.
Kontraindikationer
Nedsatt VK-funktion.
Dosering
Standarddosering är T Durbis Retard 250 mg, 1 x 2.
Insättning
Insättning bör ske inneliggande under telemetri (1, 2). Patienten informeras om verkan och biverkan i vanlig ordning. EKG och elstatus kontrolleras. UKG skall finnas och vara ua. Pat läggs i Telemetri och behandlingen insätts. EKG tas dagligen och QT-tiden analyseras. Om QT-tiden överstiger övre normalområdet avbryts behandlingen. Arbetsprov behöver inte göras enl Uppsala (2) vilket görs efter Tambocorinsättning. Patienten går hem om acceptabel QT-tid efter 5:e dosen.
Flekainid
Tambocor®
Indikationer
Profylax eller behandling av supraventrikulär arrytmi. I praktiken används det vanligen vid förmaksflimmer. God effekt vid LQTS3 (2).
Har bättre effekt för att konvertera FF till sinus farmakologiskt än exempelvis Cordarone (90% jfr 65%) (2).
Kontraindikationer
Ischemisk hjärtsjukdom, genomgången hjärtinfarkt (ökad mortalitet i CAST-studien, 9 ggr ökad risk för död i gruppen NSTEMI).
Nedsatt VK-funktion. VK-hypertrofi. SA- eller AV-block eller bradykardi. Brugadas syndrom.
Dosering
Inled med 100 mg x 2 (om GFR > 20). Dosen kan ökas gradvis med 50 mg till maximal dos 200 mg x 2.
Hos äldre rekommenderas 100 mg dagligen uppdelat på 1-2 doser.
Biverkningar
Vanliga. Oftast pga CNS-påverkan med depression, oro, sömnstörning, yrsel, svindel och synstörningar.
Proarrytmi. Förlängning av QRS-durationen predisponerar för monomorf VT (2).
Risk för 1:1-överlett FFL enl nedan. Bör kombineras med betablockad. Då vagolytisk effekt risk för FF med hög kammarfrekvens.
Inte sällan organiseras ett FF till ett FFL på Tambocor. Detta kan man i så fall abladera, Tambocor måste bibehållas annars risk för flimmer på nytt (2).
Insättning
Vid planerad kronisk kontinuerlig behandling bör insättning ske inneliggande under telemetri och avslutas på 3:e dagen (efter 5:e dosen) med arbetsprov (1, 2). EKG tas dagligen. QRS-tiden undersöks. 25% för ökad QRS-duration (2). Om QRS-förlängning > 25% i vila eller > 30% i arbete beör preparatet sättas ut (2). Somliga anser att man kan sätta in Tambocor polikliniskt på unga patientern utan andra sjukdomar, normalt EKG och normal VK-funktion men detta är omstritt.
Kontinuerlig behandling bör kompletteras med Betablockare pga risken för 1:1-överlett förmaksfladder (1). Mekanismen bakom detta är att Tambocor sänker hastigheten på makro-reentryn som utgör fladdergenesen. Detta ger AV-noden ytterligare lite tid att hämta sig och inte längre vara refraktär vilket paradoxalt nog kan leda till ökad överledning, 1:1.
Vid planerad ”Pill inte the pocket”-behanling vid förmaksflimmer räcker det att lägga in patienten i telemetri och ge 300 mg som engångsdos för att bryta flimmret. Skulle detta konvertera flimmret vet vi att behandlingen har effekt och att patienten tål behandlingen (2). ”Pill inte the pocket”-behanling behöver inte kombineras med betablockad (2).
Varning
Behandlingen bör sättas ut vid tillkomst av VT, ökat antal VES, grenblock, 25% ökning av QRS-durationen i vila eller 30% i arbete (2). QRS-förlängningen predisponerar för monomorf VT.
Då ökad risk för 1:1-överlett FFL enl ovan bör kontinuerlig behandling kombineras med betablockad.
Referenser
- Lövheim O, Riktlinjer för behandling av akuta hjärtsjukdomar. 2006: Östersund.
- Teder P: Antiarytmika och Proarytm. SK-kursen ”Taky- bradyarytmier”, 2011.