Nekrotiserande Myosit (gasgangrän)

Infektion i skelettmuskulatur, ofta efter trauma eller postoperativt.

Klinik och handläggning liknar till stor del den vid nekrotiserande fasciit, skilnnaden är att här kan det vara tal om anaerober vilket påverkar antibiotikaval.

Agens

 

Clostridiumarter

Ibland ses S. Pyogenes, aeroba gramnegativa stavar och anaerober

Klinik                

 

Förloppet kan vara snabbt

  • Kraftig allmänpåverkan
  • Hög feber
  • Lokal kraftig smärta
  • Initialt inga hudförändringar, sedan missfärgning och bullösa förändringar, gasknitter
  • Sepsis och multiorgansvikt

 

Diagnos             

 

Odling och Strep A-test från OP-sår

Behandling      

 

Snabb handläggning!

  1. Chockbehandling inkl syrgas
  2. Antibiotika iv
    • Bencyl-PC + Klindamycin iv i högdos
    • Metronidazol iv
    • Blandinfektioner: Bredda spectrum till aeroba gramnegativa stavar och anaerober
  3. Extensiv kirurgi/amputation

 

Rekonstruktiv plastikkirurgi i efterförloppet

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.

Hud och mjudelsinfektioiner

Detta PM berör allmäna synpunkter på hud- och mjukdelsinfektioner.

Agens

 

Följande uppställning avser alla typer av sår och patienter i både öppen och sluten vård

  • S Aureus 46%
  • KNS 4%
  • S Lugdunensis 3%
  • Grupp A-streptokocker 3%
  • Grupp G-streptokocker 3%
  • E Coli 4%
  • Anaerober 4%

 

Medpassagerare, anses ej orsaka klinisk infektion (oftast)

  • Enterokocker 6%
  • Pseudomonas 2%

 

Utredning

 

Anamnes och kliniskt status.

Sårodling skall alltid göras inför antibiotikabehanling.

Indelning

 

Se respektive översikt för mer information och handläggande.

I centraleuropeisk litteratur benämns djupare liggande infektioner (subcutis) cellulit eller flegmone, medan man i anglosaxisk litteratur ofta inkluderar erysipelas i begreppet cellulit (1).

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.

Nekrotiserande fasciit

Snabbt förlöpande infektion med dramatisk symptombild. Kan döda inom ett dygn. Kan drabba friska, unga. Subcutis och muskelfascia angrips med bildning av mikrotromboser, lokala cirkulationsstörningar och nekroser.

Etiologi             

 

S. pyogenes (T och M-serotyp med kraftig produktion pyrogena toxiner)

Ibland ses blandinfektion med aeroba gramnegativa stavar och anaerober (ofta känd ingångsport + diabetes el perifer kärlsjd.)

Klinik                

 

Ett tidigt och viktigt symptom vid nekrotiserande fasciit är en svår djup smärta över det affekterade området som initialt kan vara retningsfritt, sk ”pain out och proportion” (1).

Febern kan initialt vara måttlig men ofta föreligger takykardi. Även den ”out of proportion” (1).

Dramatiskt förlopp

  • Kraftig allmänpåverkan
  • Hög feber
  • Lokal kraftig smärta
  • Sepsis och multiorgansvikt

 

Diagnos             

 

Vid misstanke om nekrotiserande fasciit kan man spruta in koksalt subcutant och aspirera detta, därefter köra ett strep A på aspiratet.

Odling och Strep A-test från OP-sår

 

Behandling      

 

Snabb handläggning!

  1. Chockbehandling inkl syrgas
  2. Antibiotika iv
    • Bencyl-PC + Klindamycin iv i högdos
    • Blandinfektioner: Bredda spectrum till aeroba gramnegativa stavar och anaerober
  3. Extensiv kirurgi. Fasciotomi inte sällan. Är du inte ortoped själv så tillkalla en!
  4. Vid samtidig septisk chock och GAS-genes ges IVIG i dosen 1 g/kg första dygnet följt av 0,5 g/kg efter 24 och 48 tim (2). Exempelvis Inj Privigen 100 mg/ml, till en kroppsvikt på 70 kg ges alltså 700 ml iv.

Rekonstruktiv plastikkirurgi i efterförloppet

 

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.
  2. Hanberger: Sepsis på akuten och IVA. 2017.

Sårodling

mar 17th, 2011 | Filed under Baktlab, Diagnostik

Provtagning

 

Från öppet sår tvättas purulent exsudat bort. Rensa från nekrotiskt material. Snurra provtagningspinnen djupt i den delen av såret som gränsar mot frisk vävnad, inte ytligt eller från exsudatet (1).

Från primärt sluten lokal (abcess, postop sårinfektion) incideras såret. Provtagningspinnen skall snurras i botten av lesionen på sårkanten, på gränsen mot frisk vävnad (1). Vid misstanke om anaerob infektion bör odlingen nå laboratoriet samma dag.

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.

Keloider

Klinik Vanligare hos svarta. Förekommer ffa på övre extremiteter och axelparti. Ovanligare i ansiktet.

Handläggning Undvik onödiga kirurgiska ingrepp hos keloidbenägna patienter.

Informera om risken för keloider innan ingreppet.

Även vanligt med hypopigmentering efter laserbehandling. Lasra lite i taget!

Ev kan steroidinjektioner inom 1 år minska utbredningen. Risk för hypopigmentering.

Syfilis

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Gynekologi, Infektioner, Urologi, Venerologi

Ovanligt. Handläggs av venerolog

Etiologi              Treponema pallidum

 

Symptom           Symtomen vid en syfilis-infektion kommer vanligen i tre stadier. Man kan också beskriva

infektionen som tidig eller sen syfilis.

Primär syfilis: Hård schanker, en ytlig rodnad som utvecklas till ett sår. Såret är cirka 1-2 cm stort, oömt och mycket smittsamt. Vanligen runt slidöppningen, på livmoderhalsen, analt, orolabialt eller hos män på penis. Efter några veckor ev lymfadenopati i ljumskar. Utan behandling läker såret efter en till tre månader.

Sekundär syfilis: Börjar 7-10 veckor efter smittotillfället (primärsåret ej alltid läkt). Spiroketer har spridits från lymfkörtlarna via blodet till flertal organ inklusive CNS. Karakteriseras av allmänsymtom såsom måttlig feber, huvudvärk, hög SR och generella lymfadeniter, men mest typiskt är olika slemhinne- och hudutslag. Hudförändringarna kan ha mycket varierande utseende och imitera olika dermatoser. Karakteristiskt är dock lokalisation i handflator och fotsulor. Fläckformig alopeci förekommer. Symptomen varar 2-6 veckor och läker spontant, men hos 25 % uppträder recidiv under upp till 2 år. Obehandlad räknar man med att syfilis är potentiellt smittsam vid sexuell kontakt upp till 2 år efter smittotillfället och rubriceras då som ”tidig syfilis”.

Tertiär syfilis: Mycket varierande sjukdomsbild beroende på vilka organ som angrips. Det uppträder först flera år efter primärinfektionen, ibland först efter 10-20 år och ger symtom från hud, skelett, hjärta och CNS. Framför allt mellan sekundär- och tertiärstadierna föreligger en tyst latensperiod. Infektionen kan då endast påvisas genom positiva serologiska reaktioner.

Inkubationstiden: 9-90 dagar, vanligtvis tre veckor.

 

Diagnos              Serologi.

 

Behandling       Syfilis skall behandlas av/i samråd med venereolog 

Procainpenicillin (förs för närvarande på licens).

Mycoplasma Genitalium

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Gynekologi, Infektioner, Urologi, Venerologi

Bör uteslutas om pat har symptom på klamydia men negativt klamydiatest. Ej SML.

Symptom som klamydia.

Diagnos: Kan inte odlas. PCR på urin.

Behandling: T Azitromax® 250 mg x 2, dag 1, därefter x 1. Totalt 6 st

Komplikation: Salpingit?

Gonorré

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Gynekologi, Infektioner, Urologi, Venerologi

500 fall per år, 80% män (ffa homosexuella och/eller smittade utomlands). Hög smittsamhet. Obehandlad infektion avklingar på 2-3 veckor.

Etiologi              N gonococci

Symptom           Män är symptomatiska, kvinnor kan vara symptomfria

1)       Miktionssveda

2)       Flytning

Inkubationstid: några dagar.

Diagnos              Diplokocker vid direktmikroskopi

                             PCR

Bakt-odling (krävs för resistensbestämning)

Behandling       T Ciproxin® 500 mg x 1 (eller efter resistensmönster)

                             Kontrollodling efter 1 och ev 2 v

                             Sex förbud till negativ odling

Komplikation   Män:                   Epididymin, prostatit, proktit

Kvinnor:             Endometrit, salpingit, proktit

Extragenitala:   Faryngit, konjunktivit, artrit, sepsis (mkt ovanligt)

Klamydia

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Gynekologi, Infektioner, Urologi, Venerologi

Uretrit och cervicit. 30 000 fall per år. Fördubbling jämfört med 1997. SML (anmäla, smittspåra, gratis beh.) Lägre smittsamhet än gonorré. Endast 50% av obehandlade infektioner läker ut på ett år.

Etiologi              C trachomatis

Symptom           >50% kvinnor och 25% män är asymptomatiska

1)       Flytning

2)       Miktionssveda

3)       Klåda

Inkubationstid: 10-14 dagar

Diagnos              PCR urin(förstaportion)

                             Selfcollected (försök pågår)

Behandling       T Doxyferm® 100 mg x 2 dag 1, därefter x 1. Totalt 10 st

                             Sexförbud under hela behandlingen

                             Fast partner erbjuds behandling efter provtagning (vänta inte på svar)

Komplikation   Män:                   Epididymit (nedsatt fertilitet?)

Kvinnor:             Endometrit, salpingit (vanligaste orsaken till infertilitet)

Extragenitala:   Konjunktivit (ofta ensidig), reaktiv artrit

Nyfödda:           Svår konjunktivit, pneumoni (gravida screenas)

Hirsutism

Hirsutism drabbar 5-15% av befolkningen. Stora etniska skillnader förekommer (östasiater, sydlänningar, vallons härkomst). Hirsutism är ofta familjär. 20% av friska kvinnor har sekundärbehåring mellan navel och symfysen (raggarsträng). Behåring ovanför naveln, lår, sakralt är mer ovanligt.

All sekundärbehåring är androgenberoende. Testosteron, dehydrotestosteron (DHT), androstendion, dehyroepiandrosteron och dess sulfat (DHEA, DHEAS), IGF-1 och insulin stimulerar terminalbehåringen.

Känsligheten för androgener är varierande och kan bero på ökad 5-alfa-reduktasaktivitet eller ökat antal androgenreceptorer i hårfolliklarna (kan i alla fall teoretiskt förklara den interindividuella variationen som föreligger trots samma androgennivåer i blod).

 

Definitioner

 

  • Hypertrikos  – Generellt ökad behåring (ej specifikt av manlig typ).
  • Hirsutism – Ökad terminalbehåring av manlig typ.
  • Androgent präglad behåring – ansikte, bål, rygg, ljumskar, androgent håravfall.
  • Virilism – klitoriskhypertrofi, röstförändring, ökad muskelmassa, bröstatrofi.

 

Etiologi

 

  • Idiopatisk: hypersensitivitet hos målorganen (15%). Normal menstruationsfunktion, normal androgenaktivitet.
  • Ovarier: polycystiska ovarier (70-80%), ovariell hyperthecos (3%), tumörer (0,1-0,3%), gonad dysgenesi
  • Binjurebarken: Cushings syndrom, tumörer (0,1-0,3%), kongenital binjurebarkshyperplasi (CAH) (2-8%), primär kortisolresistens.
  • Hypofysär överproduktion (acromegali)
  • Turners syndrom (X)
  • Läkemedel (kortison, fenytoin, ciclosporin, anabola steroider, P-spruta, Inspranol, hormonspiral).

 

Utredning

 

Anamnes (Hereditet, debutålder, progress, menstruationsmönster, farmaka).

Status (lokalisation och utbredning, gradering enligt Ferriman-Gallwey, alopeci, virilisering, fetma, blodtryck).

 

Kemlab

Utredning börs bara vid måttlig-svår (Ferriman-Gallwey > 15 hirsutism (2).

  • S-SHBG, S-Testosteron, beräkna fritt androgenindex (S-testosteron/SHBG).
  • LH, FSH.
  • Prolaktin och thyroideastatus vid menstruationsrubbning.
  • 17-OH-progesteron (morgonvärde tas i follikelfas dvs mellan menstruation och ägglossning hos menstruerande kvinnor. Kan tas när som helst hos anovulatoriska. Värde < 5 nmol/l utesluter sent debuterande CAH, vid högre värden kan synachtenstimulering behövas för att säkerställa diagnosen (3).
    • Familjeanamnes
    • Aschkenazi judar, hispanics, slaver.
    • Hirsutismstart vid pubertet (3).
  • Androstendion. DHEA. DHEAS. Kan övervägas vid högt testosteron.
  • Utredning avseende Cushing (dU-kortisol, dexametasonhämningstest) och akromegali görs på riktad misstanke.
  • Ev steroidmönster i urinen (4000 kr, ger mycket info).

Radiologi – Ultraljud av ovarier och binjurar görs vid specifik misstanke. Avbildning av ovarier och binjurar bör alltid göras vid testosteron > 6,9 nmol/l eller DHEAS >8 ug/mL (3).

 

Tolkning

Premenopausala kvinnor utan snabbt påkomna besvär, virilisering, normalt testosteron och normala mentstruationer har idiopatisk hirsutism och kräver ingen vidare utredning (3).

Kraftigt förhöjda androgennivåer (testosteron > 5 nmol/l), kort anamnes, eller virilisering kräver utvidgad utredning för att uteslusta androgenproducerande tumör. Riktad radiologi mot ovarier och binjurar är indicerat.

Vid PCOS är LH/FSH-kvoten vanligen > 2.

DHEAS är inte specifikt för binjurar utan kan vara förhöjt också vid PCOS.

Följande uppställning kan vara användbar (4). Se också PM för amenorré för patienter med oregelbunden eller utebliven menstruation.

 

hirsutism

 

Behandling

 

Grundprinciper

Specifika behandlingsstrategier efter diagnos. Följande strategier gäller vid såväl idiopatisk hirsutism som PCOS.

Viktreduktion vid övervikt. Relativ liten nedgång kan räcka för att komma igång med ovulationerna (vid PCOS) vilket vanligen ger förbättring symptommässigt.

Epilering eller laserbehandling (30-40 behandlingar, 1 behandling/vecka, kraftig smärta, bara ansiktet) där landstingsbidrag kan vara en möjlighet.

 

P-piller

Östrogendominerande (Diane®, Yasmin®). Förstahandsbehandling till yngre kvinnor. Beakta som vanligt VTE-risk. Medför regelbunden menstruation och minskar därmed risken för endometriecancer vid PCOS.

 

Antiandrogen behandling

  • Cyproteronacetat. Innehåller såväl gestagen som hämmar LH-produktion samt medför androgenreceptorblockad. Skall alltid ges kombinerat med P-piller, annars risk för blödningsrubbningar.
  • Spironolakton (undvik graviditet). Androgenreceptorn ser liknande ut som mineralokortikoid-receptorn. Spironolakton ger en androgenreceptorblockad, hämmar 5-alfa-reduktas och SHBG-nivåerna. Börja med 50 mg, höj ev till 100 mg.
  • GnRH-agonist. Hämmar gonadaxeln. Bör alltid kombineras med P-piller eller hormonterapi. Behandlingen inducerar klimakteriet.
  • 5-alfa-reduktashämmare (Finasterid, Proscar®, undvik graviditet). 5 mg, 1 x 1.
  • Flutamid. Androgenreceptorblockad. Casodex. Mycket effektivt men risk finns för levertoxicitet.

Vanligen krävs 6-12 mån behandling innan man ser effekt. Maximal effekt uppkommer efter 2 år. Behandlingseffekten är vanligen måttlig och underhållsbehanlding nödvändig. Om behandlingen avbryts återkommer behåringen men androgenproduktionen minskar vanligen i 20-års-åldern och successivt med tiden.  Generellt kan man tänka sig behandlingstid så länge patienten önskar.

 

Metformin

Ger minskad androgennivå och förbättrad menstruationsfunktion men ingen säkerställd effekt på hirsutismen. Behandling kan vara fördelaktig inför stimulerad graviditet men rekommenderas ej under själva graviditeten.

 

Referenser

 

  1. Lindén Hirchberg: Hirsutism. SYED:s höstmöte 17-19 nov 2008 Östergötland.
  2. Endocrine Society: Evaluation and treatment of hirsutism in premenopausal Women. 2008.
  3. Melmed: Williams textbook of endocrinology. 2015.
  4. Greenspans basic and Clinical endocrinology, 9:th ed.

Nagelsjukdomar, övriga

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hår och naglar

Mucincysta = Myxoidcysta = Synovialcysta.

 

Etiologi              Okänd. Kontakt med ledkapseln?

Klinik                 Äldre patienter. En eller flera knutor med geleartat innehåll.

                             Kan ge insänkningar i nageln.

Diagnos              Klinisk.

Behandling       1) Aspiration. 2) Kortisoninjektion. 3) Handkirurgi / Kryoterapi.

Annat

Twenty nail syndrome                Samtilga naglar blir bubbliga och får insänkningar. Monomorft utseende. Barn har mycket sällan nagelsvamp. Okänd etiologi. Liknar mykos. Självläkande.

Arteriell insufficiens                   Gamla patienter, förtjockade naglar.

Trauma                                          Förtjockade, deformerade naglar.

Tic-naglar                                      Variant på trauma. Ofta medialt. Pillar vid nagelbandet som sedan växer ut. 1-2 mm / v.

Traumatisk onycholys                Pillar smuts djupare och djupare.

Åldersförändringar                    Radbandsliknande knottror i nageln.

Central onycholys                        Psoriasis med oljedroppsutseende.

                                                          Fotoonycholys pga tetracyklin + solljus. (beskedligt, god prognos).

Håravfall

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hår och naglar

Diffust håravfall

Etiologi             

1)       Androgen alopeci (manlingt håravfall)

2)       Telogen effluvium (post partum, feber, stress)

3)       Syfilis

4)       SLE

5)       Endokrin rubbning: hypotyreodism, hypofysinsufficiens

6)       Järnbrist

7)       LM-orsakad (cytostatika, antikoagulantioa, vitamin A)

8)       Hårdefekter (pili torti (platta och vridna segment), monilethrix (segmentell avsmalning))

9)       Trikotillomani

10)   Alopecia areata (diffus form)

Lokaliserat håravfall

Etiologi             

1)       Alopecia areata

2)       Naevoid abnormalitet

3)       Svampinfektion

4)       Diskoid lupus erytematosus

5)       Follikulär lichen planus

6)       Drag (hästsvans syndrom)

7)       Trikotillomani

Androgen alopeci (manligt håravfall)

Etiologi              Gener på X-komosom styr debut och utbredning. Fysiologiskt, ökar med åldern. Kan även drabba postmenopausala kvinnor.

Behandling       Information om tillståndets ofarlighet

                             Minoxidil (Rogaine®) kutan lösning. (lanserad som antihypertensiv medicin)

                             5-alfa reduktashämmare, finasterid (propecia®) (endast för män)

                             Peruk                  


Alopecia areata

   

Alopecia areata                                                          Alopecia totalis                                                                           Alopecia universalis

 

Etiologi              Hereditet. Autoimmun. Psykisk stress.

Diffdiagnoser   Tinea. DLE. Trochotillomani. Cicatricell alopeci (ärr efter trauma etc). Sekundär syfilis.

Diagnos              Klinisk bild, utropsteckenhår (Fläckarna får ej vara Röda / Fjällande / Ärriga).

Ev biopsi eller odling om oklar diagnos.

Kemlab: Hb, LPK, Fe, TSH, T4.

Behandling       Primärvård, ev dermatologremiss

1)        Information: 50% återfår håret inom 1 år. 5-10% får total alopeci. Omöjligt att ge prognos det enskilda fallet. Gå ej till kvacksalvare!

2)        Lokala steroider kan ge viss mildring av symptom men ej bot

3)        Remiss om snabb progress eller kosmetiska problem (Intrakutan steroidinjektion / Dithranol-framkallad kontaktallergi / PUVA / Steroider po)

4)        Peruk.

5)        Stöd och psykisk assistans.

Pityriasis amiantasia

Diffdiagnoser   Seborrhaiskt eksem / Mjäll.

Behandling       Salisylsyraolja många dystra nätter under badmössa. Flera veckors behandling.

Pityriasis alba, revorm

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Pigmentrubbningar

 

Etiologi              Postinflammatoriska förändringar. Inget samband med kortison. Ofta atypi

Period                Barn

Klinik                 Vita fläckar, ffa på kinder och överarmar. Oskarpt avgränsade. Tydligast på mörk hud.

                             Obetydlig klåda

Diffdiagnoser   Lepra hos mörka (stort socialt handikapp)

Behandling       Går bort av sig själv. Följ upp. Ev Mjukgörande, hydrokortison

Nevus depigmentosus

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Pigmentrubbningar

 

Klinik                 Vit fläck från födseln. Växer med patienten.

Melasma, kloasma

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Gynekologi, Pigmentrubbningar

 

Etiologi              1) Hormonell påverkan under graviditet / p-piller (Kloasma = graviditetsmask).

2) Fototoxiska ämnen i parfymer + UV-ljus.

Klinik                 Vanligt hos asikatiska / Latinamerikanska kvinnor. 

                             Mörk pigmentering ”mustasch” ovanför överläppen + under ögonen, pannan.

Behandling       Graviditesmärken försvinner ofta av sig själv. P-piller-märken försvinner inte lika ofta.

Solskydd, ffa på omkringliggande hud för att minska kontrasterna.

                             Blekningsmedel med hydrokinon går att använda. Var kvälln i några månader.

                             Laser är ett annat alternativ. Risk för vita fläckar. Försiktighet.

Vitiligo

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Pigmentrubbningar

Incidens 0,4%. Ofta heriditet. Assiciation finns med andra autoimmuna sjukdomar.

Etiologi              Autoimmun reaktion. Tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar, jfr alopeci.

Klinik                 Område med total avsaknad av pigment. Kan någon gång börja som ett halo-naevus (sutton).

Diffdiagnoser   Pityriasis versicolor

Diagnos              KEMLAB (vuxna): Hb, P-Glu, Kobalaminer, Folat, TSH, T4

Behandling       Primärvård.

Bra behandling saknas. Lär dig leva med det!

                             Ljusbehandling och PUVA-terapi kan försökas i vissa fall. Halvtaskigt resultat.

                             Den normala huden kan göras ljusare

                             CAVE: Ökad känslighet för solljus

Mongolfläck

 

Klinik                 Blålila fläck, vanligt på sacrum. Mycket vanligt hos asiater och på Grönland. 100% av dessa folkslag har någon fläck vid födseln. Ovanligt efter 7 års ålder.

Diffdiagnoser   Misshandel. Blåmärke (ömmar).

Behandling       Ingen indicerad. Försvinner av sig själv.

Dermatosis papulosa nigra

 

Etiologi              Ser histologiskt ut som verucca seborraica.

Klinik                 Vanlig kosmetisk åkomma. Svarta fläckar i ansiktet.

Behandling       Prova några fläckar latereralt med laser, kryo eller kurettage (risk för hypopigmentering).

                             Keloider inte så vanliga i ansiktet.

Den mörka hudens dermatologi

2 Leprafall i modern tid i Lund. Kan botas i tidiga stadium. Smittar ej vid behandling.

3 hud-TBC-fall hade Eva förra året. Glöm ej!

Normalvarianter hos svarta

  • Mannnens mucosa, tunga och gingiva (ej blyförgiftning).
  • Strimmor i naglar. Kommer tidigt och är symmetriskt (ej MM som man bör misstänka i ljus hy).
  • Svarta prickar i handflator / fotsulor. (ej sekundärsyfilis, serologi utesluter detta).
  • Voights linjer / Futchers linjer på överarmar och lår syns tydligare hos mörka.
  • Pearly penile papules (corona glandula papler som ofta är mer uttalade hos mörkhyade).
  • Dermatofibrosarcoma profiberons (svarta fläckar i ansiktet?)
  • Ain hum è Tappar lilltån. Normaltvariant!

 

Dermatologiska sjukdomar som är vanligare hos mörkhyade

  • Neurodermit è Vanligt på scrotum hos mörkhyade män. Vanlig neurodermitbehandling.

 

Konstiga bilder hos mörkhyade

  • Oftare annulära former: Sarcoidos / Syfilis / Lichen planus / Lupus erytomatosus / Seborraiskt eksem.
  • Pityriasis rosea ser märklig ut.
  • Trichrome-Vitiligo (En färg mittemallan vitt och svart). Förväxlas ibland med lepra och ger stort socialt handikapp. Svårt förutsäga prognos i det enskilda fallet.
  • Nevi pigmentosus è Svarta patienter får svarta nevus. MM  ovanligt hos mörka, i så fall akrala formen i händer och fotsulor. Risk för keloider om man tar bort dem i oträngt mål.

Solens påverkan på andra hudsjukdomar

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Solorsakade sjukdomar

Försämras

Herpes simplex

Lupum erytematosus

Rosacea

Psoriasis 10%

Förbättras

Psoriasis (85%)

Atopiskt eksem

Acne vulgaris

Ichtyos.

Kronisk solskada

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Solorsakade sjukdomar

Aktinisk elastos

Etiologi              UVA och UVB. Lång latenstid.

Klinik                 Hyptertrofisk process. Gulschaskiga, djupa fåror. Rynkor.

Diffdiagnoser   Senil elastos (ha inte lika grova rynkor).

Behandling       Tretinoin (A-vitaminsyra) i vissa anti-rynk-krämer hjälpa så länge man smörjer på dem. Ingen bestående effekt.


Lentigo benigna = Lentigo senilis

 

Etiologi              Sol + ålder.

Klinik                 Homogent, brunt område. Ansikte, handryggar.

Diagnos              Stans, behövs oftast ej. Den enda pigmenterade förändringen som får stansas. Stansa där det ser värst ut så inget missas.

Behandling       Information. Helt benignt! Går inte över i lentigo maligna. Undvik vidare solexponering?

1)       Kryoterapi (kan blekna något).

2)       Blekkrämer.

Övriga.

Beskrivna på andra ställen:

Aktinisk keratos. Skivepitelcancer. Basalcellscancer. Malignt melanom.

Akuta solskador

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Solorsakade sjukdomar

Akut erytem

 

Rodnad efter solexponering. Ibland blåsor. Någon gång systemreaktioner.

 

Behandling      

Bränn inte!!

Steroidkrämer lindrar på ett mycket bra sätt.

Sunburn freckels

 

Kommer och sitter för alltid efter en rejäl bränna (ofta blåsor).

Stora blaffor på rygg / bröst. Större än lentigo och fräknar.

 

Behandling      

För sent. Bränn inte i första läget.

Polymorf ljusdermatos

 

Solljus. Lymfocytinfiltrat i mikroskopet. 17% av vuxen befolkning drabbad. Kan växa bort hos barn.

Kommer ofta efter hög exponering. Kommer några timmar efter exponeringen. Ytteröron hos män, ansikte, handryggar. Fritt under hakan och där öronsnibben skyddar.

Mest besvär i början av sommaren, därefter härdningsfenomen.

Ofta UVA è Då även utslag genom bilruta.

 

Diffdiagnoser  

Fotosensibiliterande medel. Fotoallergi mot solskyddsmedel (lurigt).

Allergiskt kontakteksem. DLE / SLE. Porfyri.

Diagnos             

Säsongsvariation. Typisk lokal och utseende.

 

Behandling      

  1. Info: Undvikande är bästa terapin. Kan bli värre om fortsatt exposition.
  2. Undvikande. Kläder och solskydd (zinkoxid).
  3. Zinklinement / Steroider på kvällen som symptomatisk behandling.
  4. Härdning med PUVA / UVB (ev).
  5. Antimalariamedel (klorokin = Plaquenil).

Fotosensibilisering = Fototoxiskt / Fotoallergiskt eksem

 

 

Etiologi             

1) Björnloka. 2) Lök. 3) Vinruta 4) Palsternacka. 5) Persilja. 6) Billiga parfymer, mfl.

1) Tetracyklin. 2) Tiaziddiuretika m fl.

 

Klinik                

Fotoallergi          Sprider sig även till områden som inte blivit exponerade. Mer långdraget.

Fototoxiskt        Oftare blåsor (naproxen). Svårt diffa.

Fotoonycholys (ffa tetracyklin).

Fyto-foto-dermatit (Bissart, strimformigt utseende)

Diagnos             

Ordentlig anamnes. Fotolapptest. Expositionstest med och utan solskydd.

 

Behandling      

Undvikande av solen när man har dessa läkemedel.

Risk för postinflammatorisk hyperpigmentering.

Om sol och hud

mar 17th, 2011 | Filed under Solorsakade sjukdomar

UVA                    Orsakar inte erytem. Går igenom fönsterrutor. Oftast ingrediensen i solarium (30 min). Inducerar immediate tanning è Inget skydd inför semestern.

UVB                    Ger erytem. (1-2 min). Huvudsakligen ansvarig för delayed tanning (melanogenes) och hyperkeratinisering av huden è Skydd inför semester.

UVC                    Carcinogent som fan men kommer inte till jorden.

Hudtyp               1-6 finns

1)       Lätt röd men aldrig brun.                                  Bör inte vara i solen.

2)       Lätt röd men också lite brun.                           Bör inte vara i solen.

3)       Lite röd men alltid brun.                                   

4)       Aldrig röd men mycket lätt brun.

5)       Ännu mörkare…

6)       Mycket mörk…

Solarie                 Fläcken i häcken. Tryckställen. Syre krävs i vävnaden krävs för att bli brun av UVA.

                             Akuta skadeeffekter är identiska med dem man får av vanlig sol.

                             Kroniska skadeeffekter:

1)       Carcinogena effekter (UVA+UVB ger danska möss cancer, ej om bara UVA).

2)       Degenerativa effekter (Pseudoporfyri, rynkor).

3)       Immunologiska effekter (immunsupprimerade bör inte vara i solarier).

4)       Ofthalmologiska effekterf.

5)       Pigmenteringar

6)       Blåsbildningar.

Rosacea

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

 

Etiologi              Okänd. Demodex folliculorum?  (kvalster)

Utlösande: Allt som dilaterar kärl. Kryddad mat. Alkohol. Heta drycker. Ilska. Lokala steroider (utsättning).

Klinik                 Lätt för flushing.Vanligare hos kvinnor, dock har män svårare symptom.

Papler, pustler, teliangektasier. Ibland ögonbesvär med keratit och konjunktivit.

Ibland hypertrofi av näsan, rhinophyma

                             Inga komedoner (jfr Acne).

 

Diffdiagnoser   Acne. Perioral dermatit. Seborrhoiskt eksem. Akut cutan lupus erytematosus (ACLE) / SLE.

Diagnos              Typisk lokalisation och bild.

Behandling      

1)       Mild tvål / Undvikande av utlösande faktorer.

2)       Metronidazolkräm lokalt (alt ichtyol eller svavel).

3)       Tetracyklin alt Erytromycin po som vid acne.

4)       Isoretinol (Roaccutan) i svåra fall – Specialistpreparat!

5)       Plastikkirurgi vid Rhinophyma / Laserbehandling mot teliangektasier.

6)       Ögonläkarremiss vid behov, ögonsymptomen brukar dock svara på vanlig behandling.

Psoriasis

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Kronisk, skovvis uppträdande, fjällande. Kan drabba i alla åldrar, men debuterar vanligen i tonåren (typ 1) eller i 40-50 årtsåldern (typ 2), och alla hudytor. Prevalens minst 2%. Lesionerna ger endast ibland klåda.

Etiologi              Hereditet(särskillt vid typ 1), minst 7 gener (psors1-7)

                             LM (klorokin (byt till meflokin, Lariam®), litium, betablock, NSAID?)

Hudtrauma ”Köbners fenomen” (solljus (15%), mekanisk friktion, vattkoppor (VZV))

Graviditet (ibland bättre) / Stress / Infektion / Alkohol / Rökning

Patofysiologi    TNF ses i hud och leder, vilket ger migration av leukocyter. I epidermis ses CD8+ (cytotoxiska) T-celler och i dermis ses CD4+ T-hjälparceller. IF-gamma, IL-2, IL-12 leder till bildning av Th1 (cytoxiskt mönster). Leukocyter bildar Munros mikroabscesser i stratum corneum (hornlagret). Vidare ses ökad proliferation av keratinocyter i epidermis och ändrad samansättning av keratin. I dermis ses ökad vaskularisering. Papillomatos. Stratum granulosum saknas. 

 

Diffdiagnoser   Pityriasis rosea. Eksem. Lichen ruber. Svampinfektion. Läkemedelsreaktion. Kutant lymfom.

Mb Bowen.

Parapsoriasis (myntstora fläckar, mer eller mindre kliande. Kan gå över i MF. Stans. Följ. Eventuellt ljus eller lokal steroid jfr MF).

Diagnos              Klinisk bild. PAD om oklarhet.

 


Behandling       Kan oftast skötas i primärtvården.                        

Avfjällning:

1)       Mjukgörande (Fenuril®).

2)       Bad / Bastu.

3)       Salicylsyreberedningar (5% cr. Essex, ej tillsammans med  UVB pga filtereffekt) 

Lokalbehandling:

1)       Lokala steroider

  1. Gr 3-4 (Gr 1 har ingen effekt)
  2. Effekten avtar med tiden (tachyphylaxi)
  3. Rebound (ibland)
  4. Biverkningar

                                                                                               i.      Atrofi, akneliknande bild, resorbtion, kontaktallergi, maskerar inf, förlängd sårläkning, rebound

  1. Nedtrappning
  2. Intervallbehandling
  3. Använd med försiktighet: I hudveck, senil hud, spädbarn, i ansiktet.

2)       Kalcipotriol

  1. D3-vitamin-analog (Daivonex®)
  2. Hämmar proliferation (hjälper ej mot klåda)
  3. Effekt = Gr 3 steroid
  4. Biverkan: Hudirritation
  5. Kan kombineras med steroid (Daivobet®)

3)       Ditranol (Micanol®).

4)       Tjära.

Ljusbehandling:

1)       UVB

  1. Smalt spektrum (312 nm)
  2. Behandling 2-3 ggr/v i 6-10 v.
  3. + God effekt, bekvämt
  4. – Solskadad hud och ev hudcancer

2)       PUVA

  1. Psoralen (tabletter el bad) + UVA
  2. Behandling 2 ggr/v i 6 v.
  3. + Mycket god effekt
  4. – Illamående, ljuskänslig, hudcancer

3)       Bucky

  1. Rtg, gränsstrålar
  2. Behandling 1 ggr/v i 6 v.
  3. + bra vid hårbottenengagemang
  4. – Max 4 beh till samma area pga risk för hudcancer

 

Systembehandling:

1)       Metotrexat

  1. Folsyreantagonist, 5-20 mg 1 ggr/v
  2. Kontroll av lever- och blodstatus
  3. + Mycket god effekt, även leder

2)       Acitretin

  1. A-vitamin-analog (Neotigason®, 10-50 mg x 1)
  2. Antiproliferativ och immunomodulerande
  3. Kontroll av leverstatus och blodfetter
  4. + God effekt, ssk pustulös psoriasis, kan kombineras med UVB/PUVA
  5. – Teratogent

3)       Cyklosporin

  1. Sandimmun, 2,5-5,0 mg/kg/dag
  2. Kontroll njurar, blodtryck
  3. + God effekt, även leder
  4. – Biverkningar

Nummulär psoriasis (klassisk plaque psoriasis)

Drabbar ffa extensorsidan av knä och armbågar och skalpen, vidare drabbas ofta händer och sakrala ytor.

Diffdiagnoser   Hårbotten: 1) Svampinfektion. 2) Seborroisk dermatit. Händerna: 1) Handeksem.

Diagnos:            Rispa med pinne (punktformiga blödningar under steainliktfjäll, Auspitz tecken). 

 

Behandling       Hårbotten: 1) Lösn Salicylsyra. 2) Lösn Betnovat. 3) Tjärschampo. 4) Ditranolkräm. 5) Bucky. 6) Ev Mjällschampo.

Händer: 1) Lokal Steroid. 2) Calcipotriol. 3) UVB. 4) Bucky. 5) PUVA. 6) A-Vitamin.

7) RePUVA.


Guttat psoriasis

Regndroppspsoriasis, vanligare hos barn. Ofta på buken/bröstet el generalliserat. Klia ej.

Etiologi              Som ovan samt infektion, ffa GAS.

Diffdiagnoser   PC-allergi (ofta efter streptokockinfektion) och andra toxikodermier.

Pityriasis rosea. Sekundär syfilis. Lichen ruber planus. Id-reaktioner. Pityriasis versicolor.

Diagnos              Klinisk bild. Svalgodling (GAS?). Skrapning på ytan kan hjälpa till. PAD vb.

Behandling       Kan gå över på 3-4 månader men kan bli kronisk. Behandla!

1)       Information. Viktigt till unga!

2)       PcV om infektion.

3)       Lokala steroider, Gr 3 + mjukgörande

4)       UVB (remiss)

Invers posriasis (seborroisk psoriasis)

Drabbar ffa böjveck (ljumskar, axiller, under mammae). Föga fjäll.

Diffdiagnoser   Seborroisk dermatit, mykos

Behandling       Lokal steroid (grupp I-II) med antimykotikum (ej långvarigt).

                             Ev Bucky

OBS: Tjära och ditranol bör undvikas


Nagelpsoriasis

Ses i samband med långvariga besvär. Korrelerar med psoriasis artropati.

Diffdiagnoser   Svampinfektion. Onycholysis idiopathica. Kronisk paronychi. Lamellär dystrofi. Nagel-tics. Handeksem. Mukös cysta = Synovialcysta.

Behandling       Många blir bättre när hudförändringarna förbättras, annars terapiresistent

1)       Nagelslipning.

2)       Carbamidevulsio = Medicinsk evulsio.

3)       Ev intrakutan steroidinjektion.

4)       A-Vitamin.

5)       Metotrexat

Erytrodermi

Extensivt erytem över en stor del av kroppen. Ökat blodflöde i huden kan leda till förlust av termoreglering och ”high output” hjärtsvikt.

Diffdiagnoser   1) Maligna hudlymfom. 2) Eksem. 3) Läkemedelsreaktioner.

Behandling       Dermatolog. Inläggning?

Ofta krävs systemisk behandling.


Pustulös psoriasis

Ses i randområdet kring andra psoriasis lesioner. Hos rökare ses ofta palmart och plantart engagemang (pustulosis palmoplantaris). Ofta ses också geografica lingulis[ap1] 

Behandling       Diskreta besvär: salicylsyreberedningar.

Omfattande sjukdom: steroider grupp III-IV under ocklusion (t ex Duoderm) med byte en-två gånger per vecka under ca en mån och/eller calcipotriol.

Svår hand-fotpsoriasis : PUVA, acitretin (ev i kombination med PUVA) eller Buckybehandling. Metotrexat. Sandimmun (ibland).

Psoriasisartrit

10% av psoriasispat. Drabbar oftast sacroiliaca- och DIP-leder, men även andra. Korrelerar med nagelengagemang.

Diffdiagnoser   1) RA. 2) Annan artrit.

Behandling       Reumatolog sköter dessa.

1) NSAID. 2) Metotrexat.


 [ap1]Stavning??

Pityriasis rosea (PR)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Julgranssjukan. 6-veckors-sjukan. Medaljongsjukan. Baddräktssjukan.

Etiologi              Okänd. Infektion? HSV 6 och 7?

Klinik                 Först primärmedaljong. Därefter ovala fläckar i hudens sprickriktning (med fjällkrage). Sitter som julgranspynt på ryggraden.

                             Självlimiterande

                             Oftast unga patienter                   

                             Konstigare bilder hos barn och svarta.

Diffdiagnoser   Guttat psoriasis. Svampinfektion. Sekundär syfilis. Nummulärt eksem. LM-reaktion.

Diagnos              Klinisk bild med primärmedaljong.

Behandling       Remiss vid recidiv vilket indikerar annan sjukdom.

1)       Ingen behandling krävs. Försvinner på 6-8 veckor. Tvätta inte så mycket. Ingen sjukskrivning, smittar ej.

2)       Mjukgörande + Grupp I-II-steroid + ev antihistamin tn vid klåda.

Perioral dermatit

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Etiologi              Okänd. Hormoner? Utsättning av lokala steroider (använd ej!). Kosmetika (använd ej). Variant

av rosacea?

Klinik                 Yngre patienter (jfr Rosasea). Ofta kvinnor.

                             Runt munnen (sparar läppröda), näsan, ögonen.

                             Kan ibland initalt tolkas som eksem och få kortison, vilket förvärrar besvären.

 

Diffdiagnoser   Acne. Seborroiskt eksem. Rosacea.

Behandling       Inte kortison!

1)         Mild tvål.

2)         Metronidazolkräm lokalt (alt ichtyol) – Kasst!

3)         Tetracyklin alt Erytromycin (barn / gravida) po som vid acne (6-12 v).

  • Ny kur ges därefter som egenterapi när det blossar upp.

Lichen ruber planus (LRP)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

 

Etiologi              Okänd. Undvik vasodilatation som sänker klådtröskeln (Alkohol, kryddor, jäkt, väme, sol).

Klinik                 Kliande plattoppade papler. Rödviolett färg. Kantiga efflorescenser. Köbnerfenomen.

                             Lokal: Handleder, underben, muhåla, genitalt, armhålor etc.

                             Ibland vita lesioner i munslemhinnan

                             Spontanläker på 3månader – 2 år

Diffdiagnoser   Guttat psoriasis. Neurodermit. Växtdermatit. Verucca plane. LM-reaktion (lichenoid).

Sekundär syfilis.

Diagnos              Klinik(lokal, färg, köbner) + PAD (typisk bild).

Behandling       Vid utbredd form eller svår klåda i samråd med hudspecialist.

Akut: Ingen klåda = ingen behandling. 1) Steroider lokalt / po om klåda. 2) UVB (ev).

Kronisk: 1) Potenta lokala sterodier (Grupp III-IV), nedtrappning. 2) Neurodermatitbehandling (Duodermplattor / Bucky osv).

Slemhinne: 1) Lokal steroid (Kenakutan). 2) Remiss hud eller ÖNH för ev epikutantest och behandling.

Iktyoser

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

 

Etiologi              Genetisk defekt, felaktig keratinisering.

Klassifikation  Genetiska subtyper

1)       Autosomal dominant ichtyosis vulgaris

2)       Autosomal recessiv eller lamellär iktyos

3)       X-likad recessiv iktyos

4)       Bullös iktyosiform erytoderma (epidermolytisk hyperkeratos)

Klinik                 Torr och fjällande hud

 

Diagnos              Klinik

Behandling       Mjukgörande

                             Retinoider?

Neurodermit

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Kronisk lichenifierad dermatit. Ovanlig

Etiologi              Klåda på lokaliserad hudyta leder till kliande av hud benägen för hypertrorfi – ond

cirkel. Klådan förvärras av stress. Association med atypi och neurotisk personlighet.

Period                Vuxna

Klinik                 Solitära, välavgränsade härdar. Kraftig infiltration och lichenfiering. Perifer hyperpigmentering

                             Mycket uttalad klåda, synnerligen kroniskt.

Lokal                  nacke, underarmar, ben.

Diffdiagnoser   Lichen ruber. Atopiskt eksem. Kontakteksem. Nummulärt eksem. Seborroiskt eksem.

Lichen planus hypertroficus. Psoriasis. Hudtumör!

Diagnos              1) Typiskt utseende + Typisk lokal.

                             2) PAD för att utesluta diffdiagnoser

Behandling       Primärvård

1)       Information / Sluta klia (omöjligt)

2)       Antihistaminer p.o.

3)       Steroider i nedtrappning.

4)       Ocklusion

5)       Mjukgörande efter steroiden.

Specialist

1)       Intrakutan steroidinjektion.

2)       Bucky.

3)       Tjärpreparat.

Eczema craquelé, asteatotiskt eksem, xerotiskt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Torr, irriterad hud. Extremt vanligt hos äldre.

Etiologi              För mycket badande & tvättande av en åldrad hud

 

Period                Vuxna och äldre (oftast män)

Klinik                 Spridda härdar. Rundade medd torr, sprucken (kreckelerad) hud. Initialt utan rodnad, sedan inflammatoriskt och ibland vätskande.

 

Lokal                  Underbenens framsidor (oftast)

Diffdiagnoser   Venöst eksem. Iktyos. Nummulärt eksem. Psoriasis.

Diagnos              Klinisk bild.

Behandling       Räcker oftast med mjukgörande.

1)       Undvika irriterande ämnen/vatten.

2)       Mjukgörande!

3)       Ev lokala steroider initialt (Gr I-II)

Vesikulos, pomfolyx, vesikulöst eksem, dyshidrotiskt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

 

 

Etiologi              Okänd. Sämre av värme och stress. Kontaktallergi för nicket i botten?

Period                Vuxna

Klinik                 Vesickelutsådd i handflator, fötter.

                             Intensiv klåda

Diffdiagnoser   1) HSV. 2) Verucca vulgaris. 3) Andra eksem 4) Mykider

Behandling       Svårbehandlad sjukdom. Kräver specialist

1)       Antihistamin p.o.

2)       Steroider.

3)       Duoderm.

4)       PUVA.

5)       UVB.

6)       Steroider po?

Eczema Tyloticum, tylotiskt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Diffdiagnoser   1) Psoriasis. 2) Andra handeksem.

Behandling       Bör skötas av dermatolog

1)       Ljusbehandling (PUVA).

2)       Bucky.

3)       Tjära.

4)       A-Vitamin.

5)       Metotrexat.

1)       Azatioprim.

2)       Potenta steroider.

3)       Avfjällande.

Venöst (hypostatiskt) eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

 

Etiologi              Venös insufficiens. Ödem. Extravasering av blod.

Diffdiagnoser   Kontaktdermatit (Salva? Gummi i strumpa?). Erysipelas. Neurodermit. Nummulärt eksem. Eczema craquelé. Psoriasis.

Klinik                 Skinande, atrofisk hud på underbenen. Pigmentering.

                            

Diagnos              Klinisk bild, vidare diagnostik behövs sällan. Se bensår.

Epikutantest för att utesluta kontaktallergi?

Behandling      

1)       Bakomliggande tillstånd = Kompression.

2)       Kalibad vb.

3)       Potenta steroider (Inga blandningar).

4)       Vätskedrivande om samtidig njur eller hjärtsvikt.

5)       Operation?

Mikrobiellt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Etiologi              Initial hudskada (myggbett). Därefter ond cirkel med eksem och mikrober som komponenter.

Diffdiagnoser   Nummulärt eksem (samma sjuka). Seborrhoiskt eksem.

Diagnos              Anamnes och status i kombination med odling.

Behandling       Generalisering kan kräva inläggning på hudklinik.

1)       Alsolsprit.

2)       NaCl.

3)       Lokala steroider med antimikrobiell komponent.

4)       Antibiotika (Heracillin) po.

Intertriginösa eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Etiologi              Värme, fuktighet. Övervikt. Diabetes.

Diffdiagnoser   Invers psoriasis. Mykos. Seborrhoiskt eksem.

Diagnos              Klinik. Odling vb.

Behandling      

1)       Torra kompresser.

2)       Gentianaviolett / Kalikompresser.

3)       Antimykotiska steroidkombinationer.

Nummulärt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Kroniskt recidiverande dermatit med mynt formade lesioner. ffa på extremiteter.

Etiologi              Okänd. Torr hud.

Period                >50 år (oftast män)

Klinik                 Myntstora härdar av papulovesikler, rodnade, ibland krustor.

                             Ofta klåda, riveffekter och ev sekundärinfektion.

Lokal                  Underben, underarmar, handryggar, ibland bålen

 

Diffdiagnoser   Psoriasis. Kontakteksem. Mykos. Atopiskt eksem. Eczema craquelé. Pityriasis rosea. Mucosis Fungoides.

Diagnos              Klinik. PAD vid behov.

Behandling       Mycket terapiresistent.

1)       Steroider i nedtrappning (gärna salva).

2)       Mjukgörande kräm / Undvikande av för mycket tvättning.

3)       Tjära.

4)       UVB.

5)       Antihistamin tn vb. (sederande)

Seborroiskt eksem (SE), mjälleksem, pitorodeseksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Två olika former finns. Ingen koppling finns mellan spädbarnsformen och vuxenformen.

Etiologi              Oklar. Vuxxenformen korrellerar med kolonisation av Malassezia furfur = Pitysporum ovale / orbiculare (jästsvamp). Hereditär komponent.

Klinik                 Spädbarnsform, 0-3 mån: Gulaktiga, stora, feta fjäll i hårbotten/pannan. Rodnade, runda härdar på kroppen. Ingen klåda. Spontan regress.

Vuxenform (ofra unga män): Diskret, röd till gulaktig, pityriasiform (mjällik), fint fjällande med rodnad under. Obetydlig klåda. Hårbotten, ögonbryn, öron, nasolabialt, axiller, sternum, ljumskar, navel etc. Kronisk.

Diffdiagnoser   Atopiskt eksem. Psoriasis i hårbotten. Kontakteksem. Perioral dermatit. Fjärilseksantem / DLE. Pityriasis versicolor. Tinea cruris. Candidiasis. Erytrasma.

Diagnos              Typiskt utseende. Typisk lokal. Symmetri.

                             Mikroskopi på hudskrap (kali + hetta upp) visar spaghetti och köttbullar. Lätt att hitta.

Behandling       Information om sjukdomens kroniska men ofarliga natur, stor recidivtendens.

Primärvård räcker oftast. Inget återbesök planerat om inte uttalat.

Spädbarn:          Hårbotten: Avfjälla med 2% salicylolja (låt sitta över natten, tvätta rent)

                             Kroppen: Lokala steroider Gr I-II + antimikrobiell, t.ex cremor Daktacort®

Hårbotten:         Schampo: Ketokonazol (Fungoral®), Selensulfid (Selsun®), Zinkpyrithion (Head & Shulders)

Avfjällning med 2% salicylolja

Betnovatlösning

Ansikte:              Lokal steroid Gr I + antimikrobiell, t.ex: Dactacort®, Kortimyk®, Uniderm®

Kroppen:            Lokal steroid Gr II + antimikrobiell t.ex: Pevisone®, Kenacutan®

Övriga:                Sol/UVB, minskad stress

Atopiskt dermatit (AD), atopiskt eksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Kronisk dermatit med klåda, ofta debut i spädbarnsåldern (60%), associerad med astma och hösnuva. Har blivit vanligare de senaste 20 åren av okänd orsak. Prevalence: 20% bland barn. 

Etiologi              Hereditet (stark).

Imunologi         Oklart vad som initierar dessa förändringar         

1)       S-IgE: normalt (20%) eller ­ (80%)

2)       Cellmedierad immunitet ¯ (Th1-aktivitet ¯, Th2-övervikt ® IL-4, 5 ® IgE)

  1. Ökad frekvand av virusinf. (herpes, vaccinia, molluscum contagiosum)
  2. Nedsatt sensibiliseringsförmåga (kontakt allergi)

3)       Neutrofil chemotaxis ¯

Klinik                 ”Itch that raches”

1)       Torr hud

2)       Sänkt klådtröskel (kyla, värme, textil, alkali, stress, inf, feta salvor)

3)       Lichenifieringstendens

4)       Avvikande kärlreaktion

  1. Perioral blekhet
  2. Vit dermografism

5)       Obehag vid svettning

Lokal                  1,5 mån – 2 år : Huvud/ansikte, sträcksidor (god prognos)

                             2 år – pubertet: Böjveck, hand/fotleder, gluteer (flickor), plantae (pojkar)

                             pubertet – vuxen: Händer, ansikte/hals, (böjveck)

Diffdiagnoser   Andra eksem.

Diagnos              Hereditet. Atopi. Klinisk bild. Vit dermografism.

Ev utredning av Födoämnesallergi. Utredning av annan allergi med pricktest etc? (Korrelerar ej med eksemet men indicerat vid astma eller hösnuva).

Behandling       Information mycket viktigt. Primärvård initialt. Remiss i svåra fall. Ev yrkesvägledning.

1)       Dämpa dermatiten

  1. Lokala steroider

(initialt Gr III sedan Gr I-II ev + Antibiotika) OBS: endas Gr I i ansiktet

  1. UV-ljus

2)       Bryt klådcirkeln

  1. Antihistaminer (äldre, t.ex: Tavegyl®)

3)       Motverka torrheten

  1. Undvikande av vatten och tvål.
  2. Mjukgörande (Karbamid) / Badolja.

4)       Övriga

  1. Takrolimus (spec).
  2. Duodermplatta.
  3. Sandimmun.

 

Komplikation   Problem associerade med atopisk dermatit

1)       Eczema herpeticum (svår herpes simplex typ 1)

2)       Kolonisation av staphylococcus aureus

3)       Torr hud

4)       Torra, prominenta hårfolliklar (ssk på överarmar) – keratosis pilaris

5)       Juvenil plantar dermatos

6)       ”Nipple dermatitis”, vuxna kvinnor

7)       Molluscum contagiosum

8)       Katarakt

9)       Födoämnesallergi

Icke allergiskt kontakteksem, traumiterativt

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Mycket vanligt i vissa yrkesgrupper.

Kronisk                                                                  Akut

Etiologi              Exponering (oftast långvarig)  för toxiska (oftast svagt) ämnen (vatten, tvättmedel, organiska lösningsmedel m.f.). Mekanisk irratation. Leder till epidermis berriärfunktion skadas. Atopiker predisponerade.

Klinik                 Akut:                   Debut: 6-12 tim efter exponering. Rödbrun hud med vesicler. Väl lokaliserad.

Smärta och klåda.

                            

Subakut:            Efter upprepad exponering. Erythem med krustor, ibland blåsor.

Kronisk:              Torr hud, ibland fissurer. Ibland sekundärinfektion.

 

Diffdiagnoser   Allergiskt kontakteksem. Psoriasis. Atopiskt eksem. Nummulärt eksem. Tylotiskt eksem. PPP. Scabies. Mykos. Mykider.

Diagnos              Anamnes och status. Odling vid infektionsmisstanke.

Behandling       Ofta initialt dermatologkontakt för uteslutande av allergisk kontaktallergi.

1)        Undvikande / Plasthandskar med bomullsvantar under / Kroniskt rädd om händerna.

2)        Mjukgörande.

3)        Lokala steroider som nedtrappas.

4)        UVB.

5)        Infektion: Kaliumpermanganat / Antibiotikasalva / Heracillin po.

6)        Yrkesrådgivning till unga patienter?

Allergiskt kontakteksem

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Dermatit orsakad av tidigare exponering för en allergen, ledande till specifik cellmedierad sentisisering. Prevalence: 1-2%.

 

Etiologi              Allergi, typ 4: Nickel. Kobolt. Parfym. Kolofonium. Krom. Formaldehyd. Etylendiamen. Perubalsam. Epoxiharts. Neomycin.

Hål i öronen. Svettig miljö i anslutning till kronisk exposition (Byxknapp / BH-spänne etc).

                             Vissa ämnen ger kontakteksen först efter solexponering: fotoallergi

                             Även mycket små mängder i födan kan ge besvär från huden.

Klinik                 Debut >24 timmar efter exponering, på platsen för kontakt (ibland även andra lokaler)

1)       Initialt: klåda, rodnad, papler och vesicler

2)       Fortsatt exponering: torrhet, fjällning och fissurer

 

Diffdiagnoser   Traumiterativt kontakteksem. Psoriasis. Seborrhoiskt eksem. Impetigo. Primula. Fototoxiskt eksem. Vesikulöst eksem. Lichen planus.

Diagnos              Noggrann anamnes. Ofta lokal och utseende som ger misstanke.

Epikutantest (lapptest).

Behandling       Utredning med epikutantest görs av dermatolog. Alltid remiss om arbetsrelaterad utredning är indicerad.

1)       Undvikande (kan vara svårt även för intelligenta, motiverade patienter). Kronisk sjukdom!

2)       Steroider som nedtrappas.

3)       Alsol / Fys NaCl.

4)       Antbiotika vid sekundärinfektion.

Eksem, dermatit

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Definition          Svårt att definiera

1)       Epitelengagemang – epidermit

2)       Läker utan defekt

3)       Exogent eller endogent utlöst

4)       Eksemdisposition ses ofta

5)       Ofta kroniskt förlopp

Blåsdermatoser

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Sköts av dermatolog. Remittera vid misstanke!

Pemfigoid

 

Etiologi              Troligen Autoimmun

 

Klinik                 Idag betydligt vanligare än pemfigus. Gamla patienter.

Klåda (smärta hos pemfigus). Händer, fötter.     

Bullae på rodnad botten (Pemfigus har inte rodnad).

Med blåsorna kommer pemfigoidmisstanken!

Diffdiagnoser   Toxicodermi.

Diagnos              Biopsi + IF.

Behandling       Remiss. Ofta inläggning.

1)       Steroider, lite mindre än pemfigus (50 mg), trappas ner.

2)       Ev steroidsparande.


Pemfigus

 

Etiologi              Autoantikroppar mot transmembranösa glykoprotein (cadheriner) i epidermis.

Klinik                 Vanligt på Balkan och i Syd- ostasisen, äldre patient.

Mycket smärtsamt. Besvärliga sår i munnen. Blåsan sitter högt upp i epidermis, går att flytta. Bullae utan rodnad i bottnen (pemfigoid har rodnad).

Diagnos              Biopsi + IF.

 

Behandling       Remiss dermatolog. Inläggning.

1)       Steroider i högre doser än man tror (200 mg).

2)       Azatioprim i steroidsparande syfte.

3)       Ev livslång behandling.

4)       Om pat svarar dålig på behanldling skall man misstänka lymfom och paramalignt fenomen.

Dermatitis herpetiformis

 

Etiologi              Ännu inte helt klart. Något med gluten, celiaki..

Klinik                 Unga patienter

Starkt kliande utslag med papler och vesikler.

                             Knä, armbågar, perianalt. Hårbotten.

                             Ofta har man försökt steroider som inte hjälper.

Diffdiagnoser   Pemfigus. Pemfigoid. Eksem. Toxicodermi. Scabies.

Diagnos              Typisk lokalisation och utseende.

PAD på färsk lesion (subepitelial blåsa). Immunflourescens på frisk hud (IgA i basalmembran).

Sulfon po ger besvärsfrihet (ej patognomont).

Kemlab: Hb, LPK, Trc, Haptoglobin.

Behandling       Remiss dermatolog vid misstanke

1)       Glutenfri diet (ej om linjär IgA-dermatos).

2)       Sulfon (Dapson®) po (Leprabehanlding. Ställer diagnosern).

3)       Regelbundna kontroller (Sulfon: Hemolys / Agranulocytos. Malabsorbtion: Vikt / Hb / Sideropeni / B12-brist)

4)       Ev lokal behandling med antibiotika+kortison.

IgA-dermatos finns också. Ej celiakibehanling men bra på sulfon.

Artefakt

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Etiologi              Psykisk sjukdom. Nervös läggning?

Diffdiagnoser   Cancer.

Diagnos              Klinisk.

Behandling       Remiss dermatolog om misstanke.

Psykiater etc. Information.

Acne vulgaris (AV)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ren dermatologi

Etiologi             

 

Ökad talgproduktion (hereditet?). Defekt keratinisering av talgkörtelutförsgången.

Propionebacterium acnes. LM / P-piller.

Klinik

 

Drabbar ynglingar i och efter pubertetsåldern. Typiska lokaler ansikte, rygg.

Se dermis.net för bilder.

Diffdiagnoser  

 

Acne venenata = Kontaktacne. LM-reaktion.

Acne excorieé des jeunes filles = Pickers and Squeezers.

Perioral dermatit. Rosacea. Milier.

Diagnos             

 

Klinisk bild: Ålder / Lokal / Seborré / Komedoner + Pustler + Ärr, cystor, noduli?

 

Behandling      

 

Primärvården i de flesta fall. Remiss om:

  1. Fel ålder.
  2. Fel lokal.
  3. Ingen effekt av behandling.

Lätt: Bensoylperoxid (recfritt).

Medelsvår: 1) Bensoylperoxid + klindamycin lokalt (max 3 mån). 2) Azelainsyra. 3) Adapalen. 4) Tretinoin.

SVÅR: 1) Tetracyklin po (minst 3 mån) alt Erytromycin.

Specialistfall: Isotretinoin (Roaccutan® 4-6 mån).

Övervägande komedoner: Vitamin A-syra / Azlainsyra.

Övervägande ytliga pustler: Benzoylperoxidgel / Azelainsyra / Klindamycin lokalt.

Även: Salicylsyra / Svavel / Resorcin / Sol / UVB.

Nekrotiserande vaskulit, leukocytoclastisk vaskulit.

 

Etiologi              Immunkomplex (Typ III-reaktion) IG och C3 i kärlväggen.

Många olika geneser. Leta efter dessa.

1)       Autoimmun genes. Systemsjukdomar: Kollagenoser (Wegener /  SLE / RA / Cryoglobulinemi / Lymfom).

2)       Läkemedel (Tiazider / PC / Sulfa).

3)       Infektion (Strep A halsinfektion / Hepatit).

4)       Paramaligt fenomen. 

Diffdiagnoser   Erytema multiforme. Pyoderma gangrenosum. Ektyma. Arteriellt bensår. Septiska embolier.

Purpura.

Diagnos              Typisk klinik. PAD (undvik distala biopsier pga risk för bensår). Immunoflourescens på biopsi.     Kemlab: Hb, LPK, CRP, Trc, Krea, Leverstat, ANA, U-sticka.

                             Henoch-Schönlein purpura. Polyarteritis nodosa. M fl.

Behandling       Remiss dermatolog (oklar diagnos) eller internmedicinare (njurengagemang).

1)       Behandling av ev associerad systemsjukdom.

2)       Utsättning av misstänkta LM.

3)       PC om streptokockinfektion.

4)       Vila benen.

5)       Specialist: Interna steroider + Steroidsparande. Ev. Sulfon / Immunosuppression.

Urtikaria

 

Allergisk kontakturtikaria

Etiologi              Allergi, typ I-reaktion. Risk för anafylaxi. 1) Latex. 2)

Diffdiagnoser   Icke allergisk kontakturtikaria. Annan urtikaria.

 

Diagnos              Anamnes. RAST. Pricktest. Use-test.

Behandling      

1)       Undvikande.

2)       Antihistamin

1)       Anafylaxibehandling.

Akut urtikaria

Etiologi              Infektioner. Fysikaliska stimuli. Läkemedel. Födoämnen.

Diagnos              Noggrann anamnes. Efterforskande av bakomliggande infektion (Hepatit).

Kemlab: Hb, LPK, GT, ALAT.

Behandling       Anafylaxi:

1)       Betametasontabletter / Hydrocortisol iv.

2)       Epinefrin sc.

1)       Ingen behandling / Undvikande?

2)       Antihistamin.

Kronisk urtikaria

Etiologi              Kyla. Ansträngning (Kolinerg). Ljus. Urticaria factitia (dermatografism).

Diagnos              Anamnes + Klinik + Dermatografism

Behandling      

1)       Information / Undvikande / Dietära råd.

2)       Anthistaminer kontinueriligt.

Hudsarkoidos

Klinik                 Brunröda förändringar, papler, ev annulära.

                             Ofta i gamla ärr. OP-ärr som blir svullna etc.

Behandling       Lokal steroidbehandling.

God prognos om endast i huden.

Pyoderma gangrenosum

 

Etiologi              Konstiga sår. Inga bakterier.

Ofta samtidig 1) Ulcerös Colit. 2) Regional enterit. 3) RA. 4) Blodmalignitet.

Klinik                 Mörjigt utseende.

Diagnos              Uteslut andra orsaker till sårbildningar. Slaskdiagnos.

PAD skiljer tillståndet från vaskulit.

Behandling       Interna steroider.

                             Ev steroidsparande som tillägg (azatiopirm).

Porfyria cutanea tarda

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Internmedicinska hudsjukdomar

 

Etiologi              Defekt i porfyri-nedbrytningen.

Klinik                 Sår på händernas dorsalsidor. Blåsor.

                             Ökad ansiktsbehåring.

Behandling       Åderlåtning!

Necrobiosis lipoidica

 

Etiologi              Okänd. Förekommer tillsammans med dåligt reglerad typ I – diabetes.

Diagnos              Klinisk. Var försiktig med biopsi på underbenen hos diabetiker.

Behandling       Eventuellt hudtransplantation (delhud). Hyggligt resultat.

                             Kortisoninjektion lokalt.

Läkemedelsdermatoser

Diagnos              Anamnes. Anamnes. Anamnes. PAD.

Behandling       Utsättande av läkemedel. Varning i journalen.

Toxikodermi

Etiologi              Antibiotika. Diuretika. Värktabletter. Antiepileptika. Allopurinol.

Klinik                 Symmetriskt exantem. Ofta över hela kroppen.

Fixt läkemedelsutslag.

Klinik                 Återkommande på samma ställe. Ofta blårött eller rödbrunt. Kan bestå av blåsor.

 

Diffdiagnoser   Herpes simplex.

Urtikaria

 

Behandling       Primärvård i lätta fall.

Antihistamin po.


Erythema multiforme

 

Etiologi              Läkemedel (ffa Sulfa).

Virusinfektion (herpes).

Neoplasm.

Kollagenoser.

IBD.

Solljus (i ansiktet hos barn).

Idioptiskt (30%).

Klinik                 Typiskt kokardlikt (studentmössan). I häftiga fall subepidermalt engagemang med bullae.

                             Symmetrisk lokalisation. Handflator. Fötter, armar ben. Kliar och sticker ev.

Diffdiagnoser   Urtikaria. Fixed drug eruption. Toxicodermi.

Pemfigoid. Steven-Johnssons sdr. Toxisk epidermal nekrolys = Lyells sdr.

Diagnos              Klinik. Typiskt orörligt utseende. PAD-bilden är karaktärisktisk.

Behandling       Läker spontant inom några veckor.

1)       Elimination av utlösande faktor.

2)       Smärtstillande.

3)       Kaliumpermanganat-baddning.

4)       Steroidkräm (GIII-IV)

5)       Steroid po (30-50 mg).


Steven-Johnsons syndrom

 

Etiologi              Som erytema multiforme.

Diffdiagnoser   Primär herpesstomatit. Aftös stomatit etc

Behandling       Remiss sjukhus, akut! Assistans av ögonläkare.

1)       Steroider po, höga doser.

Epidermal nekrolys (Lyells sdr)

 

Behandling       Remiss sjukhus, akut!

Fynd på kostymen som kan indikera intern sjukdom

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Internmedicinska hudsjukdomar

Öronlobsfåran                              Har dammats av och anses ånyå indikera / predikera hjärtsjukdom.

Lipodystrofi                                  I fejan, indikerar HIV (Michel Stipe?).

Xantelasma, xantom                   Tänk dyslipidemi. DD: Senil talgkörtelhyperplasi.

SLE.                                                 Fjärilsexantem  Äv rött fingrarnas volarsidor, vidgade kärl vid naglarna, Raynauds fenomen.

Dermatomyesit                             Röd-lila (heliotropt) utslag i ansiktet. Svullna ögonlock. Rodnad ii fingervallen, muskelsvaghet. Utred malignitet (50%). Kan läka efter cancerbehandling. Behandling om primär: Steroider + steroidsparande.

Pagets disease of the nipple       Eksem bröstvårta. ENSIDIGT! (Atopiskt eksem dubbelsidigt). Intraduktal mammarcancer. Extramammar paget kan indikera malignitet i regionen den sitter. Tänk på den vid kronisk eksemfläck.

Acanthosis nigricans                   Brunfärgning i hudveck + skintags. Indikerar malignitet. Finns hos feta även utan malignitet.

Keratosis palmoplantaris          Akut, nydebuterad form hos vuxen kan indikera malignitet.

Iktyos                                              Tänk lymfom eller malabsorbtion om snabb debut i vuxen ålder.

Herpes simplex atypia                Bakomliggande HIV-infektion eller annan immundefekt.

Yellow nails                                   Gula naglar som växer långsamt. Tänk lymfödem, lungsjukdom.

Generalisterad herpes                Tänk immundefekt.

Glukagonsyndrom                       Blåsor och sår på benen. Annulärt migrerande erytem och blåsor och epidermisavlossning.Avmagring. Diabetes.

Acrodermatitis enteropatica     Förändringar runt kroppsöppningar: Blåsor, krusor etc. Bakomliggande zinkbrist.

Lech-Nyhans sdr                          Självmutationer (äter upp underläppen). Mental retardation. Defekt i purinmetabolismen.

Gorly sdr                                        Basalcellscancer under 10 års ålder. Många basaliom, ffa hårbotten.

Erytema nodosum (EN)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Internmedicinska hudsjukdomar

Lymfocyär vaskulit. F:M = 5:1. Främst på underbenen.

Etiologi              Idiopatisk >50%.

Spec. genes (Sarkoidos / IBD / Infektion (strep, virus, klamydia, Tb, yersinia) / LM etc) <50%.

Klinik                 Ömmande, palpabel blå-röd lesion.

                             Ofta även sjukdomskänsla, feber och artralgi.

                             Spontan regress inom 2-6 veckor.

Diffdiagnoser   Vaskulit. Insektsbett. Djupa svampinfektioner.

Utredning          För att diagnostisera ev orsak

1)       Anamnes inkl. läkemedel

2)       SR

3)       Svalgodling, strep A-test

4)       Rtg pulm

5)       PPD

6)       Virusserologi

                                                         

Behandling       Samråd med Hud eller Medicinklinik i atypiska och fall.

1)       Bakomliggande sjukdom om sådan finns.

2)       Vila / Analgetika.

3)       Systemiska steroider (spec).

Diskoid Lupus Erytomatosus (DLE)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Internmedicinska hudsjukdomar

Kronisk strikt kutan åkomma som karakteriseras av fotosensitivitet, rödfjällning och ärrbildning.

Etiologi              Okänd

Symptom           Röda, flällande cm-stora fläckar i ansikte och hårbotten. Central ärrbildning.

Diffdiagnoser   Aktinisk keratos.

Diagnos              Klinisk bild: ”Spikskor” vid upplyftning av fjällen (fjällen sträckersig in i hårfolliklar).

Gärna PAD.

Utred ev förekomst av SLE. (Vanligen inget internt engagemang):

Kemlab: Hb, LPK, Trc, Krea, ALAT, ANA.

Behandling       Sköts av dermatolog.

1)       Kraftigt solskyddsmedel. Undvik solen.

2)       Starka steroider (även i ansiktet). Dermovatlösning i hårbotten.

3)       Klorokinpreparat po (plaquenil).

4)       Azatioprin, ciklosporin mf, i svåra fall.

5)       Peruk vb (fås gratis på hjälpmedelskort, 2000 kr/st).

Parasitofobi

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ektoparasiter

Klinik                 Äldre människor, ibland psykfriska sedan tidigare. Någon gång har det börjat med något organiskt. Beskriver hur djuren krypter. Någon gång folie á deux. Ibland artefakter.

Diagnos              Burksymptomet (Förmenta djur i glasburk).

                             Mona-Lisa-leendet (ger tillsammans med burken diagnos).

Behandling       Dålig prognos. Hög självmordsfrekvens.

                             Licenspreparat Orap® (pimozid) som är schizofrenimedel (kan inte läsa patientfass).

                             Vill inte till psykiatier.

Hårlöss, peduculosis capitis

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ektoparasiter

 

Klinik                 Klåda i hårbotten efter några veckor.

                             Leta i nacken och ovanför öronen.

                             Gnetter är äggen cementerade fast på hårstrån, skalen sitter kvar äv efter behandling ett tag.

Behandling       Luskam. Närståendebehandling endast vid symptom.

1)       Prioderm® (Malation). Nervgift, lössen dör i andningsförlamning. Viss resistens.

2)       Nix®

3)       Tenutex®

4)       Behandling x 2 med 10 dgr mellan.

Flatlöss, pediculosis pubis

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ektoparasiter

 

Etiologi              Smittar via intim kontakt. Att betrakta som könssjukdom.

Klinik                 Gripklor anpassade till grövre behåring. Trivs i sekundärbehåring.

Behandling       Tenutex.

Strophulus

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ektoparasiter

 

Etiologi              Allergisk hudmanifestation av bett. Biopsi visar eosinofil bild.

                             Ofta oklart vad som bitit.

                             Människoloppa (finns inte i Sverige idag).

                             Kattloppor (Gömmer sig i golvspringor. Tar blodmåltid när katten är borta).

                             Hundloppor / Fågelloppor / Igelkottsloppor etc.

                             Vägglus (Patienthotellet, tågvandrarhemmet, hemorrhagiska bett, biter de sovande).

                             Kvalster (Mjällkvalster hos hundar och katter. Fågel. Löpkvalster. Mer aggressivt angrepp).

                             Klädlus annan ovanlig orsak.

Klinik                 Makulopapulösa grupperade förändringar. Vesikler, ev bullae.

                             Ofta får bara en i familjen allergisk reaktion.

                             Litet bett i mitten av utslaget. Går ej att trycka bort med glasspatel.                        

Diagns                Klinisk.

Behandling       Symptomatisk med kortisonkräm

                             Anticimex kan behövas.

                             Lopp-P-piller till katten (Program Vet).

Skabb, scabies

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ektoparasiter

 

Etiologi              Skabbkvalster (Sarcoptes scabei) som erhålles via direktkontakt. Går ej över arterna.

                             Honorna lägger ägg i stratum corneum, varefter hon dör. Cykeln upprepas var 14:e dag.

Klinik                 Inkubationstid 3-4 v. Klåda, värst på natten. Kliar ej i ansiktet. Gångar mellan fingrarna, genitalt och på fötterna. Okaraktärisktisk bild. Ev skabbnoduli om långt stående sjukdom.

Diffdiagnoser   Eksem. Infestationer = Strophilus?. Recidiverande acropustulos. Dermografism.

Hepatit / Uremi / Lymfom. Dermatitis herpetiformis.

Diagnos              Skabbletning (Där skabbgångar finns: Nål / Shave / Biopsi undantagsvis). Enlig uppgift roligt!

Mikroskopi av honan.

Behandla inte utan säker diagnos!!!

Behandling      

1)       Smittsamhet / Informera / Behandla andra (sängkamrater) = ALLA!

2)       Tenutex® (Bensylbensoat o disulfiram) (smeta in hela kroppen 24 timmar, nytt smet efter handtvätt).

3)       Byt sängkläder, kläder etc efter behandling. Duscha.

4)       Ny behandlingsomgång (punkt 1). Bara för de infekterade.

5)       Ny tvätt och dusch (punkt 2).

6)       Lokala kortikosteroider mot klådan som sitter i 1 v efter utläkt infektion (reaktion mot skabb och excrementer).

Norsk skabb

 

Etiologi              Mer livfullt skabbdjur! (Scabies norvegica)

 

Klinik                 Drabbar immunsupprimerade. Mycket svårare bild. Mer smittsamt, kan smitta via gardiner och fåtöljer. Epidemier på sjukhus.

Behandling       Svårbehandlad!

Catepillardermatit

mar 17th, 2011 | Filed under Ektoparasiter

Etiologi              Håren hos björnfjärilslarven ger dermatit efter lek.

Behandling       Undvikande. Blir bra på steroidlösning (skall ej gnuggas in!).

Pityriasis versicolor

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ytliga hudmykoser

 

Etiologi              Malassezia furfur. Varmt och fuktigt klimat.

Klinik                 Hypo- eller hyperpigmentering. Överkroppen, överarmarna.

Diffdiagnoser   Psoriasis guttata. Vitiligo. Tinea. Erytrasma. Hypomelanos.

Diagnos              Klinisk bild. Hyvelspånsfenomen. Tape-metod + Mikroskopi. Woods ljus (ev). PAD (sällan)..

Behandling       Primärvård. Hypopigmenteringen kan kvarstå månader efter ”Utläkning”.

1)       Ketokonazolschampo (Bäst! Appliceras och tvättas sedan av efter 30 min).

2)       Svampmedel (Imidazolo eller Terbinafin) + Svag steroid 1 x 2 x XIV

3)       Systemisk: T. Fungoral 0,2 g

4)       Ev profylaktisk behandling enligt var 3:e månad (1).

Pigmentförändringarna kvarstår tills nästa solexponering!

Candida (thrush)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ytliga hudmykoser

Finns i normalfloran i GI.

Etiologi              Oftast c albicans.

                             Bakomliggande Diabetes? Immunsuppression?

Klinik                 I mungiprona = Perlêch. Beror på illasittande protes.

                             På tungan = Torsk. Vit beläggning, ilsket rött under.

                             Under brösten / I hudveck = Intertrigor. Mikrosatelliter som inte psoriasis har.

                             Ljumskar etc.

                             Balanit / Vulvit.

Mellan fingrarna = ”Erosio interdigitalis blastomyretica”. Reumatiker som inte kan sära. Plasthandskar / fuktigt arbete.

Nagelcandida: Samtidig paranyki. Fuktigt arbete.

Behandling       Behandla bakomliggande orsak: Sära hudvecken med tyg etc. Bomullshandskar under plasthandskarna etc

1)       Lokalbehandling

  1. Imidazolpreparat (ofta tillsammans med steroid)

                                                                                               i.      Daktar®, Pevaryl®, Canesten®

                                                                                             ii.      Daktacort®, Pevisone®

  1. Nystatin

                                                                                               i.      Mykostatin®

  1. Gentianaviolett

                                                                                               i.      Metylrosanilin®

2)       Systemisk behandling

  1. Fungoral®, Diflucan®, Flukonazol®, Sporanox®

Zoofila mykoser

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ytliga hudmykoser

Svamp från hund, katt, marsvin. Boskap.

Smittar inte mellan människor med undantag för M canis = Kattsvamp).

Tinea capitis

 

Klinik                 Kliar mer eller mindre. Randaktivitet.

                             Risk för kala fläckar!

Diffdiagnoser   Alopecia areata

Diagnos              Klinisk bild (randaktivitet). Odling vid behov.

Behandling       Ofta räcker utvärtes behandling. Imidazol eller Terbinafil.

Tinea profunda = Kerion

 

Etiologi              Större djur ger djupare svampinfektion. Ofta lantbrukare som fått svampen från boskap.

                             Trichofytom veruccosus.

Klinik                 Pustulär bild på huvud, armar, händer.

Diffdiagnos       Bakteriell infektion (Furunkel / Karbunkel)

Behandling       Invärtes (Lamisil) + Utvärtes 4-5 v.

Tinea corporis = Ringorm

 

Klinik                 Vackra ringar. Kliar mer eller mindre. Randaktivitet.

                             Kortison grumlar ibland bilden (tinea inkognito).

Brottare kan smitta varandra, tinea gladiatorum

Diffdiagnoser   Psoriasis. Granuloma annulare. Nummulärt eksem.

Diagnos              Klinisk bild (randaktivitet). Odling vid behov.

Behandling       Ofta räcker utvärtes behandling. Imidazol eller Terbinafil.

Microsporum canis = Kattsvamp

 

Etiologi              Svamp från katter, ofta vilda. Smittar även mellan människor (dagis).

Klinik                 Ofta barn. 

Behandling       Svårbehandlad!

                             Ofta krävs både utvärtes och invärtes behandling (Lamisil®).

                             Källan bör fixas på något sätt.

Exotisk tinea

Etiologi              Antropofila svampar i hårbotten (undantag från regeln).

                             Invandrarbarn från ffa afrika. Trichoffyton sudanena. Microsporum canis.

Diagnos              Svårodlade.

Behandling       Svårbehandlade. Invärtes behandling upp till 5 mån krävs.

Antropofila mykoser

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ytliga hudmykoser

Tinea pedis

Drabbar ofta ungdomar och unga vuxna.

Etiologi              Antropofil trådsvamp (tinea). Smittar. Värme och fukt predisponerar, kängor.

Klinik                 1) Interdigital: Mellan tårna, oftast mellan IV och V. Fjällande, rött, kliande.

                             Behandling: Lokalbehandling.

2) Mockasinsvamp = Hypertrofisk: Fjällande, ofta bara ena foten. ”Torrt”. Ibland även i handflatan.

Behandling: Terapiresisten (Trichofyton rubrum). Börja med utvärtes, ofta krävs invärtes.

3) Vesikulös: I en eller båda hålfötterna. Även engagemang av händerna (Mykid, allergisk reaktion, papulovesikler på fingerränderna).

Behandling: Ofta krävs invärtes.

Diffdiagnoser   Atopiska vinterfötter (ovanligt hos vuxna, svamp ovanligt hos barn. Svamp sitter lateralt på foten, jfr medialt vid atopi).

Candidiasis. PPP. Psoriasis. Kontakteksem. Keratodemi.

Diagnos              Klinisk bild. Direktmikroskopi. Svampodling.

Behandling       Information om smittsamt , hygien, torrhet, stumpbyte var dag. Stor recidivtendens.

1)       Alsolsprit de första dagarna? Gentianaviolett? Kaliumpermanganat?

2)       Bara imidazolpreparat 3-4 v (Mykosporan, Canesten, vid lätta former)

3)       Steroid (GI-II) + imidazolpreparat 3-4 v (Pevaryl, Daktacort, Kortimyk, bra vid eksematisering).

4)       Terbinafil utvärtes (Lamisil, tar alla trådsvampar bra, finns receptfritt).

5)       Terbinafin po (Lamisil, om ej läkt på 4-5 v. 2-6 v behandling).

6)       Griseofulvin (sällan).

Tinea manuum/manus

 

Klinik                

1)       Torra fjällande handflator (jämför mockasinsvamp)

2)       Akut imflammatorisk på handryggar

Diffdiagnos       Psoriasis, kontakteksem

                              


Tinea unguium (Nagelsvamp)

Nagelsvamp är i de flesta fall ett icke symtomgivande, benignt tillstånd av kosmetiskt störande natur.

 

Klinik                 Ofta samtidig mockasin-svamp (hyperkeratotisk).

                             Förtjockade, missfärgade, smuliga tånaglar. Ibland smärta. Ofta sparas någon ngael.

                             Om händernas nagler är engagerade blir det besvärligare.

Diagnos              Klipp en rejäl bit + skrapa under. Skicka till odling.                         

Diffdiagnoser   Psoriasis. Trauma. Arteriell- venös insuff.

Behandling       Endast indicerad om symptomgivande. Annars kan fotvård och liknande räcka.

Tånglar är svåra, vid svampinfektion i fingernaglar föreligger dock goda chanser till utläkning.

1)       Lokalbehandling

  1. Till enstaka naglar med svampangrepp, där angreppet omfattar mindre än halva nagelytan kan man ge amorolfin (Loceryl) nagellack, minst en gång i veckan under 6-12 månader.
  2. Krämer innehållande imidazoler (Mycosporan, Canesten, Daktar, Pevaryl) eller terbinafin (Lamisil) kan ges som underhållsbehandling.

2)       Systemisk behandling

  1. Terbinafin (Lamisil) 250 mg x 1 i 3 mån om tånaglar, fingrar ev kortare tid.

                                                                                               i.      Positiv odling krävs!!!

                                                                                             ii.      Allvarliga biverkningar är sällsynta hos friska. Försiktighet och regelbundna laboratoriekontroller rekommenderas främst vid leversjukdom.

                                                                                            iii.      Dyrt.

  1. Itraconazol (Sporanox) är ett alternativ vid svårbehandlad nagelsvamp, specialistbehandling.

3)       Profylax

  1. Undvik svampkontaminerade områden såsom fuktiga golv i motionsanläggningar och skolduschar.
  2. Behandla tendens till fotsvamp i tidigt skede.

 


Tinea cruris = Tinea inguinalis (Ljumsksvamp)

 

Etiologi              Trådsvamp. Smitta. Värme och fukt predisponerar.

Klinik                 Män (90-95%), busschafförer, lumpen (infanterield). Ofta samtidig fotsvamp.

Rött, kliar. Mest aktivitet i kanten.

Diffdiagnoser   Erytrasma (brunröd, mindre symptom, ingen kantaktivitet).

Seborrhoiskt eksem. Psoriasis inversa. Candidiasis. Kontakteksem.

Diagnos              Klinik. Direktmik (KOH). Odling.

Behandling       Information. Smittsamt. Recidivrisk. Torrhet (luftiga kallingar). Hygien.

1)       Alsolsprit de första dagarna?

2)       Steroid (GI-II) + antimykotika (Daktakort®, räcker oftast).

3)       Terbinafin (Lamisil®) po (om ej läkt på 4-5 v).

4)       Griseofulvin (2:a hand).

Ytliga hudmykoser

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Ytliga hudmykoser

Klassificering  3 sorter finns: 1) Geofila (mark, ej patogena). 2) Zoofila (djur). 3) Antropofila (människa).

Dermatofytoser = Tinea = Trådsvampar

  • Trichofyton (Hud / Hår / Naglar)
  • Epidermifyton (Hud / Naglar)
  • Microsporum (Hud / Hår)

Candida = Jästsvamp

Malazessia furfur (Pityriasis versicolor / Seborrhaiskt eksem etc) = Jästsvamp.

Diagnos             

1)       Klinik

2)       Direktmikroskopi

(Skrapa från kantzon på objektglas, tillsätt kali. Vänta någon timme alt värm)

  1. Kräver vana, ej på distrikt
  2. Positivt svar i form av hyfer (finns bara vid aktiv infektion)

3)       Odling (Burk utan tillsats, skrapa, klipp rejält där det fjällar mest (kantzon))

  1. Svar efter 3 v.

4)       Woods ljus

  1. Mikrosporumsvampar flouroscerar (äv diffdiagnosen erytrasma med corynebakterie).

5)       Biopsi + specialfärgning

Behandling       Dermatofyter

1)       Imidazolderivat (lokalt)

  1. Daktar®, Pevaryl®, Canesten®

2)       Terbinafin (systemiskt) (vid engagemang av hår, naglar, handflator och fotsulor)

  1. Lamisil® 0,25 g x 1 

 

Candida se nedan

Trycksår (ulcus decubitus)

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Sårvård

 

 

Symptom:          Sår i exempelvis sacrum, hälar, skuldror, armbågar, glutealveck.

Utredning:         Bakomliggande faktorer enligt nedan (behandling).

                             Nortonskala för bedömning av risk för trycksår.

Gradering enligt Shea
I Rodnad som ej försvinner vid tryckavlastning
II Hudskada som blåsor, sprickor, avskavningar
III Fullhudsskada ner till (dermis?) subkutis
IV Djup sårhåla, engagemang av underliggande strukturer; leder, ben muskler.

 

Nutritionsstatus

  • Vikt, BMI, överarmsmått
  • Albumin, prealbumin, (Hb, Fe, TIBC)
  • (Epikutantest)

                            

                             Infektionsstatus

  • CRP, V
  • Sårodling

 

Diagnos:            Klinisk. Viktigt att klarlägga om såret är infekterat vilket också är en klinisk diagnos.

 


Behandling:

Konservativ behandling

Viktigt med information till vårpersonal som är ansvarig för hemmet. Följ upp och efterfråga compliance.

Vändschema 30 grader, varannan timme. Sår i sakrum får ej sitta mer än 2 tim dagligen.

Bakomliggande faktorer Åtgärd
Hög ålder

Nedsatt rörlighet, smärttillstånd

Nedsatt sensibilitet

Cirkulatorisk insufficiens

Rökning

Inkontinens

Malnutrition, anemi

Läkemedel

Diabetes

 

Adekvat smärtstillning, mobilisering, vändschema

Mobilisering

Rökstopp

Tillfällig KAD, god hygien

Önskekost, nutritionsdrycker

Förbättra sockerläget. Insulin?

Utförande

Rengöring, upprensning, omläggning.

Byt ej förbandet för ofta om icke infekterat sår. Enligt anvisningar för respektive produkt.

Sårets uteseende Åtgärd
Grad I Avlastning, ev semipermiabel plastfilm eller tunt hydrokolloidalt förband.
Grad II

–          Icke vätskande

–          Vätskande

 

Behandling som Grad I.

Alginatförband eller polyuretanskum

Grad III/IV

–          Ingen nekros

–          Vätskande

–          Torr nekros

–          Fuktig nekros

 

Alginat, polyuretan eller hydrokolloider

Alginat eller hydrofiber

Salvkompress (Jelonet)

Torrt skyddande förband.

Debridering? Hydrocolloid/hydrogel/hydrofiber.

Djupa sårhålor Hydrogel, alginat eller polyuretanskum
Infekterade sår Jodförband

(Alginatförband)

Systemisk antibiotika?

Kolförband mot lukt?

Osteomyelit Remiss ortoped.

Antibiotika?

     

Källa: Praktisk medicin 20004. Anteckningar samhällsmedicin.

Bensår

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Sårvård

Anamnes

Sårduration? Trauma utlösande?

Smärta? Relation till lågläge / högläge?

Aktuell behandling?

Venösa proppar tidigare? Tidigare bensår? Tidiare kirurgi pga venös- artereill kirurgi?

Hyptertoni / Hypterlipidemi / Rökninig / Diabetes / Claudication / Kollagenos

Hereditet (åderbråck? Bensår?)

Status

Inspektion (Varikösa vener? Ödem? Blekhet? Kyla? Atrofia blanche? Lipodermatoskleros?)

Kärl (ADP / ATP, övrigt kärlstatus)

Storlek (största diametern + vinkelrätt mot denna)? Lokalisation? Utseende?

Infektionstecken: Rodnad? Grönt? Lukt?

Fibrin? Granulationsvävnad? Macererad hud? Nekroser? Erytem? Eksem?

Arteriellt index

Doppler på ADP. Pumpa upp manchett tills pulsen ej låter längre.

AI = Tryck (Ben) / Tryck (Arm).

> 1

1

0.75 – 1

0.5 – 0.75

< 0.5

Misstänkt stela kärl.

NORMALT

Tål högelastisk binda. Ta av nattetid.

Svagare binda

Linda ej. Kärlkirurgi (Värk?).

Venöst test (Venös reflux?)

Doppler strax lateralt och distalt om a poplitea.

Tryck på vaden è Swosh indikerar venös insuff.

Täpp till ytliga systemet è Swosh indikerat djup insufficiens. Ej längre swosh indikerar ytlig (tilltäppt system).

Fyslab

Venös duplexundersökning

Tåtryckmätning

Angiografi / Flebografi

Bedömning
Arteriellt Sitter distalt. Nekroser. Djupt. Sämre vid högläge.
Venöst Inga hår. Skrynklig elefanthud. Ödem. Hyperpigmentering. Underbenet, strax ovan mediala malleolen.
Fibrinbeläggning

Granulationsvävnad

Macererad hud

Pseudomonas

Vitgul smetighet.

Granula i botten, småknottrigt. Tyder på god läkningstendens.

Vit, som efter att ligga i badkar.

Grönt. Luktar.

Handläggning

  1. Genes. Vad för sorts sår handlar det om? Venöst eller arteriellt? Annat?
  2. Specifik behandling av bakomliggande genes (Kir vid arteriellt / Kompression vid venöst etc).
  3. Sårvård enligt nedan (Samma för alla = Torrt / Fuktigt / Vanlig kompress / Tubgas / Postring)
  4. Bytesfrekvens? 3 ggr / vecka räcker oftast.
  5. Hudtransplantation?

Uppföljning

Utvärdera effekten efter 4-6 veckor.

  • Compliance?
  • Sekundärvinst?
     

 


Diffdiagnoser

Arteriellt bensår. Se Arteriellinsufficiens

Venöst bensår. Se Venösinsufficiens

Arteriovenöst bensår

Trycksår

Vaskulit

Tumör

Pyoderma gangränosum

Necrobiosis lipoidica

Atriphie blanche

Reumatiskt sår

Hypertensivt sår

Sårvård

Efterforska alltid bakomliggande orsak och behandla!

Rengöring

Lös upp skit med jordnötsolja / Barnolja. Rengör med NaCl. Skrapa bort fibrinbeläggningar. Rensa upp. Klipp bort nekroser.

Sårvårdsartiklar

Kaliumpermanganat Omläggning / Bad Torkar ut allt för vätskande sår.
Smärtstillande Xylokaingel Vid smärtande sår.
Zinksalva Zinkpasta Skyddar sårkanter
Salvkompress Jelonet Mindre brännskador, hudtransplantat, tagställen, traumatiska sår, bensår.
Polyuretanskum Mepilex

Allevyn

Vätskande, rena sår av olika genes
Hydrokolloid Duoderm Ytliga, lätt till måttligt vätskande, smärtande, rena, fibrinbelagda sår. Lättare nekroser.
Hydrofiber Aquacel Kraftigt vätskande sår
Abs-förband   Utanpå annan sårvårdsartikel för att fånga vätska.
Infekterade sår
Hydrogel = Hydrofob? Sorbact Orena, vätskande, koloniserade och infekterade sår.
Jodförband Iodosorb Infekterade vätskande, gulsmetiga, illaluktande sår.
Kolförband (+ silver) Actisorb Infekterade, infektionsbenägna, illaluktande sår. Dyrt.
Ättiksyra   Pseudomonasinfektion. Torra sår läker bättre i fukt.

Antibiotika

Infekterade sår med feber, helst efter odling.

è Heracillin 1g x 3 / Cefadroxil / Dalacin

Lokala steroider

Om dermatitinslag eller vaskulitinslag.

Källa: Praktisk medicin 20004. Anteckningar samhällsmedicin.

Maligna hudlymfom

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer, Onkologi

Mykosis fungoides (T-cellslymfom)

Drabbar endast huden.

Etiologi              Monoklonal T-cellsproliferation

Klinik                 Äldre patienter. Kroniskt progredierande, starkt kliande. Initialt eksemliknande.

                             Brunrött, torrt, fjällande. Skinkan, lejonansikte. Intensiv klåda.

 

Diffdiagnoser   Psoriasis. Eksem.

Diagnos              Hudbiopsi. Inte alltid lätt för patologen.

Behandling       Kan leva med sjukdomen 20-30 år. Ge inte dödande behandling! Ingen beh förbättrar prognosen.

1)       Lokala steroider.

2)       Strålning (helkroppsbeam).

3)       PUVA/UVB

4)       Fotofores (stråla blodet).

5)       Cytostatica.

6)       Systemisk retinoid (bexaroten), tester pågår

Sezary´s syndrom (händer, fötter, djävuls klåda, yngre) har betydlingt sämre prognos. Ingen bra behandling finns.

Malignt melanom

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer, Onkologi

Etiologi              Rödlätta, ljushyllta (hudtyp 1 och 2). Exposition för solljus. Enstaka överexponeringar.

Stort antal nevi. Tendens till dysplastiska nevi (hereditet).

Nytillkomna förändringar (70%). Gamla naevus (30%) som ändrat sig enligt nedan.

                            

Symptom:          Kommer efter puberteten (numer ibland tidigare).

                             På underbenen hos kvinnor, bål / rygg hos män, ansiketet hos äldre.

Sällan hårbevuxet, men kan vara.

Födelsemärke som ändrat 1) Storlek. 2) Färg / Färgpalett typisk (vitt / rosa / brunt / svart). 3) Avgränsning. 4) Yta. 5) Blödning.  6) Klåda. 7) Sårbildning. Satellitmetastaser i huden?

                             A – asymmetry

                             B – border (ojämn kant)

                             C – colour (flera, ojämn, svart)

                             D – diameter (vanligen större)

                             E – Examine other lesions (om många naevus är likartade är det sällan MM)

Utredning:         Klinisk US, Lgl-palpation

Dermatoskopi

                             Oklara förändringar skall remitteras om de inte kan tas bort. Excision med minst 5 mm marginal.

                             Klassificering enl Clarc och Bresslow.

                             Rtg Pulm

                             Metastaserad sjukdom?:

                             Klinisk US

                             Rtg Pulm           

CT-buk

                             CT-skalle

Diffdiagnoser   Aktinisk keratos. Lentiga benigna. Lentiga senilis. Subungual blödning.

Benignt naevus / Kongenitalt naevus. Pigmenterat basaliom. Granuloma telangiektaticum = Pyogenicum. Verucca seborroica. Hämangiom. Histiocytom = Dermatofibrom.

 

Diagnos:            Klinisk bild. PAD (aldrig stans på pigmenterade förändringar, ta bort i sin helhet).

Behandling:      Spridd sjukdom handläggs av kirurg.

Vid Clarc I = CIS räcker 5 mm marginal (1 cm enl vissa). Ingen uppföljning.

Bresslow (mm) < 0.8 0.8-1.9 2-4 > 4
Resektionsmarginal 1 cm 2 cm 2 el 4 cm (studie) 2 el 4 cm (studie)
Uppfölning 2 år var 6:e mån

3 år vart år

2 år var 3:e mån

3 år var 6:e mån

5-årsöverlevnad 95 %     50 %

                            

                             Ev sentinel node.

  1. Kirurgisk behandling av melanomet
  2. Diskussion på onkologkonferens
  3. Kirurgisk utrymning av regionala lgl-stationen

Kirurgisk excision av metastaser i hud och hjärna

  1. Cytostatika
  2. Strålning    

 

Uppfölning:      Kontrollera hudkostymen

                             Palpera Lgl-stationer.

                             Rtg pulm


Superficial spreading melanom

 

Växer ytligt. Ofta färgpalett. 80% av alla melanom.

Nodulärt melanom

 

Liknar pigmentnevus. Röd el svart nodulus. Aggressiv, växer snabbt. Blöder ofta.

Lentigo maligna

 

Spräckligare i färgen än lentigo benigna, inte helt homogent.

Kan gå över i lentigo maligna melanom.

  1. Excision (skulle jag nog föredra själv).
  2. Strålbehandling
  3. Bucky
  4. Krämer (5-FU och liknande).

Lentigo maligna melanom

 

Långsamt växande i ansiktet på äldre patient.

1) Buckystrålning. 2) Aldara (5-FU). Etc.

Akralt melanom

 

Hos mörkhyade. Fingrar, tår, naglar.

Amelanoiskt melanom

 

Mer rött än svart. Inte sällan på kvinnoben.

Skivepitelcancer

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer, Onkologi

Skivepitelcancer

 

Etiologi              1) Solexposition, total. Lång latenstid. Från aktinisk keratos.

                             2) Skivepitelcancer de novo. Beror ej på solen.

                             3) Kroniskt irritativt tillstånd (kroniskt bensår, brännsår).

Klinik                 Ytteröron hos män, handryggar. Kan metastasera, särskillt från läpp och öron.

Diffdiagnoser   Kerantoakantom. Basaliom (sitter sällan på handryggar av ngn anledning).

                             Bensår (mer vulstigt och lättblödande om det rör sig om cancer).

Diagnos              PAD. Knipbiopsier där det ser värst ut x flera.

Behandling       Olika diffrentieringsgrad.

Kirurgisk excision

Mb Bowen

 

Etiologi              Skivepitelcancer in situ.

Klinik                 Ser ut som psoriasis eller eksem. Ett par centimeter i diameter. Kortison hjälper inte (testa en månad), tillväxer över år.

                             Sitter på bålen.

Diffdiagnoser   Psoriasis. Eksem. Ytligt basaliom.

Diagnos              PAD (stans).

Behandling       Kirurgi (kan leda till invasiv cancer)


Aktinisk keratos

Extremt vanligt.

Etiologi              Kumulativ solskada. Ffa hudtyp 1 och 2.

Klinik                 Börjar komma i medelåldern. Utomhusarbetare, solälskare. Ofta några års anamnes.

Röda fjällande fläckar på solexponerade lokaler (ansikte, ytteröron hos män, handryggar).

Ytan under känns sträv, ”rabbig”.

Diffdiagnoser   Seborroisk keratos. Aktinisk lentigo. Senil lentigo. Seborrhoiskt eksem.

Skivepitelcancer. Malignt melanom. Basaliom.

Diskoid lupus erytematosus (ta  stans).

Diagnos              Klinisk. Stans för PAD ”bör” enl någon lärobok göras.

Behandling       Premalignt tillstånd. Kan gå över i skivepitelcancer (1% per år i Australien). Aktinisk cheilit (läppen) har sämre prognos om den går över i cancer.

Primärvård. Remiss dermatolog om utbredda förändringar.

1)       Solskydd!

2)       Kryobehandling.

3)       Krämer (Efudix (lic, veckor) alt solarace (NSAID, mån)).

4)       Kyrettage + diatermi.

5)       Kontroller årligen. Åter om det blir värre.

Basalcellscancer

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer, Onkologi

Vanligaste kutana maligniteten. Långsamt växande och lokalt destruktiv tumör med ursprung från basalcellerna i epidermis.

Etiologi              Solexposition, total. Lång latenstid.

Diffdiagnoser   Skivepitelcancer. Mb Bowen Aktinisk keratos.. Malignt melanom. Adnex-tumörer.

Verucca seborroika. Dermalt pigmentnaevus.

Eksem. Psoriasis.

Diagnos              PAD via stans (om ej pigmenterad).

Behandling       Skall skötas av folk som är vana vid hudtumörer!

1)       Kirurgisk excition (alltid vid morfeabasaliom).

2)       Kryoterapi (ffa aktuellt om nodulär och äldre patient).

3)       Fotodynamisk terapi (Salva + Laser). PDT.

4)       Strålbehandling (biter bra men är fn ute).

5)       Kurettage

6)       5-FU.

7)       Mångårig kontroll. Endast 100 fall av metastaserande sjukdom beskrivna!

Noduloulcerativ basalcellscancer

 

Knottror i förändringens periferi (pärlband). Insänkning centralt (navling). Teliangektasier. Senare även centralt sår. Kan någon gång vara pigmenterad (DD: MM). Kan frysas.

Ytlig basalcellscancer

 

Några års anamnes. Eksem som svarar dåligt på steroider. Ofta bålen. (DD: Psoriasis. Eksem. Mb Bowen. DLE). Kan frysas med gott resultat (M Klinker).

Morfeiorm basalcellscancer

 

Fast insänkt skiva. Likt morfea till utseendet. Växer sillikt som indianer på prärien. Kan finnas som inslag i andra basaliom också. (DD: Ärr. Morfea).

Kräver speciella behandlingsmetoder

Nodulär basalcellscancer  
Primärt sårbildande basalcellscancer.  
Ärrlik basalcellscancer  

Seborroisk keratos, keratosis senilis, senil vårta, veruca seborrhoica

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

Benign proliferation av epidermala keratocyter. Extremt vanligt.

Etiologi              Okänd. Godartad hudförändring. Har inget med solen att göra.

Klinik                 Hög ålder, börjar i medelåldern. Bål, ansikte, hårbotten. Klåda.

                             Fet, skrovlig, glänsande yta. Skär till brunsvart i färgen. Ser ut att ligga på huden. Lossnar lätt

och kan blöda lite.

                             Kan även vara platta, vilket gör dem svåra att skilja från lentigo maligna (melanoma)

Diffdiagnoser   1) Vårtor. 2) Malignt melanom. 3) Aktinisk keratos.

Diagnos              Klinisk. Om den lossnar lätt vid kurettage stärker det diagnosen.

Behandling       Inge behandling krävs. Aldrig malignitetsrisk!

                             Vid besvär kan destruerande terapi användas: Frysning / Curettage etc.

Aldrig laser / kryo! Pseudomelanom / Naevus recurrens, svårt för patologen.

Tänk på Leser-Trelats tecken (indikerar intern malignitet) vid snabb progress av många verruccor.

Keratoakantom

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

 

Klinik                 Snabb anamnes. Växer till under några månader (2?), skrumpnar därefter bort.

                             Krater i mitten med keratotiskt material. Vanligt hos immunsupprimerade.

Diffdiagnoser   Skivepitelcancer.

Diagnos              Klinisk. Svår skilja från skivepitelcancer i mikroskop.

Behandling       Ramlar bort av sig själv, ger mindre snyggt resultat. Vid säker diagnos och hög ålder.

Excision blir snyggare och diffar säkert från skivepitelcancer. Vid osäker diagnos och ung patient.

Naevus veruccosus, epidermalt naevus

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

Relativt vanligt. Storlek: millimeterstor – 30 % av hudytan (associerade med neurologiska problem, epidermalt naevus syndrom).

Etiologi              Medfödd förändring, benign proliferation av epidermala keratinocyter.

Klinik                 Kommer ofta tidigt, men behöver inte vara med från födseln. Växer med åldern.

Veruccöst på ytan. Kan sitta var som helst. Lokaliseras till blachkos linjer (normalt osynliga och S-formade).

Behandling       Laserbehandling om man nu skall göra någota alls.

Naevus sebaceus

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

Drabbar barn och unga.

Etiologi              Talkörtelhyperplasi = Missbildning.

Klinik                 Gulaktig förändring i skalpen.

Diagnos              Klinik. Typisk bild vid PAD.

Behandling       Exideras efter narkosåldern (10% risk för basaliom).

Granuloma telangiectamicum, pyogenicum

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

Snabbt växande benign tumör utgående från cutan vaskulatur.

Diffdiagnoser   Cancer av någon form.

Klinik                 Kommer klassiskt efter hud trauma. Utvecklas på 2-3 veckor. Upphöjning som ömmar och

kan bli infekterad.Spontan regress efter veckor till månader.

 

Diagnos              Klinik. PAD vid behov.

Behandling       Blöder som fan, glöm inte det!

1)       Säker diagnos / Inga besvär: Expektans.

2)       Excision.

3)       Kurettage + Diatermi.

4)       Kryoterapi.

Granuloma annulare

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

 

Etiologi              Okänd. Kan signallera diabetes hos vuxna.

Klinik                 Erytematös annulär förändring. Palpabla kanter. Inga besvär. Oretat.

Barn: Vanligare. Över knogar, på fötter etc.

Vuxna: Multipla, hudveck, bålen.

Diagnos              Klinisk. Ev P-glu hos vuxna.

Behandling       Information om dess ofarliga natur. Försvinner på 1-2 år hos barn och 3-6 månader hos vuxna.

                             Ev intrakutan steroidinjektion.

Fibrom, stjälkat

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

Klinik                 Ofta orsaken till hudhorn, vilket inte får bli slutdiagnos.

Behandling       Klipp bort om det stör, annars låt bli.

Dermatofibrom, nodulus cutaneum, histiocytom, sclerosing angioma

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

 

Etiologi              Bindvävsreaktion på myggbett, finne eller liknande.

Klinik                 Sitter på skinkan, låret, underbenen. Känss hårt, som en knapp. Kan innehålla järn och melanin.

Diffdiagnoser   Malignt melanom. Granuloma teliangiectaticum.

Behandling       Excision vid minsta tvekan, annars expektans.

Eldsmärke, hemangiom

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

 

Klinik                 Gorbatjov. Kan sitta på munnen och störa nutrieringen.

Behandling       Laser efter det att barnet passerat narkosåldern.

Upphöjda hemangiom

                             Går oftast bort själv (expektans).

                             Laser + steroider poi om det sitter vid ögat / munnen.

Benigna naevus

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Hudtumörer

De flesta får man under livet, ffa puberteten och vid graviditet. I genomsnitt 20-50 st / vuxen. Vi Föds och dör utan naevus. Inga nya efter 35 år. Efter 50 försvinner de flesta spontant. Solen drar fram nya. Många naevus är den starkaste riskfaktorn för malignt melanom – varna och informara pat med >100 naevi.

3 alternativ vid handläggning: 1) Radikal excision (till PAD). 2) Remiss hudklinik. 3) Totalt friande. Information: Håll koll. Leta efter malignitetstecken.

Naevus utvecklingsstadier

Banalt pigmentnaevus

Junktionnaevus

 

Naevuscellerna ligger i junctionposition. Risk för malignisering.

Platta, i nivå med huden hos barn. Ibland i händer och fötter (andra är ovanliga där).

Compoundnaevus

 

Naevuscellerna ligger både intradermalt och i junctionposition. Viss risk för malignisering.

Upphöjda, svarta. Homogent utseende.

Intradermal naevus

 

Naevuscellerna ligger endast intradermalt. Ingen maligniseringspotential.

Upphöjda, ofta hårbevuxna. Skäggvårtor. Ansikte och hårbotten.

 

Dysplastiska naevus (Atypiska naevus)

 

Större > 1 cm.

2 olika portioner, en upphöjd mörkare bit (stekt ägg, mamill).

Suddiga i kanterna.

Aviga ställen: Skinkor / Kvinnobröst.

PAD. Svårt för patologerna att skilja från MM.

1-2 dysplastiska naevus è Ta bort, behöver inte följas, ingen större fara.

Dysplastiskt naevus-sdr

³ 100 naevi

³ 2 släktingar med malignt melanom.

è Stor risk för MM. Följ och ta bort.

 

Specialformer

Halonaevus

 

Immunologiskt fenomen. Ses ofta på tonårsryggar på sommaren.

Naevus, oftast av compoundtyp, med hypopigmentering runt. Efter ett tag försvinner naevit och ringen, ev kan vitoligo uppkomma, ffa om många halo-naevi.

è Hos barn och unga är detta alltid benignt.

è Hos vuxna kan fenomenet tyda på att det finns ett MM någon annan stans.

Blått naevus

 

Melanocyterna ligger djupare.

Mörkt svart eller blått till färgen.

Ingen större malignitetsrisk men brukar tas bort eftersom det ser farligt ut.

Kongenitalt naevus

 

Hudförändring som funnits sedan födseln.

Kan följas eller tas bort. Ta bort om 1) Svarta. 2) Knottriga. 3) Ojämn kant. 4) Ojämn pigmentering.

Små naevus (< 2 cm när man är färdigvuxen) har liten maligniseringstensdens. Ingen åtgärd.

Stora naevus (>10 cm när man är färdigvuxen) har stor maligniseringstendens och bör tas bort, vilket dock kan vara svårt.

Medlestora (2-10 cm när man är färdigvuxen) ligger någonstans imellan.

Baddräktsnaevus är jättemånga è Bör slipas bort av plastikkirurgen.

Naevus spilus

 

Benign ljus lentiginös hyperpigmentering med mörkare fläckar (nevusceller).

Spitz naevus

(tidigare: juvenilt melanom)

Ofta i ansiktet på barn och unga. Väcker på några månader till 5-10 mm beige till rosa slät papel.

Histologiskt svår att skilja från MM, kliniskt benign. Exideras på vuxna.

Beckers naevus         

 

Hårbevuxet naevus, oftast på skuldran.

Mosaikvårta

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Virala hudsjukdomar och exantem

Etiologi              Humant papillomavirus. Hyperhidros predisponerar.

Diffdiagnoser   Tinea pedis. Klavus.

Verucca vulgaris

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Virala hudsjukdomar och exantem

 

Etiologi              Humant papillomavirus (1 och 3). Smittsamt. Trauma underlättar spridning, nagelbitare!

Vid immunsupression kan många vårtor uppträda.

Diffdiagnoser   Klavus / Thylom. Mollusk. Seborroisk keratos. Kondylom. Keratodermia punktata.

Diagnos              Klinisk bild. Mörka punkter vid bortskrap av hudytan (trombotiserade kapillärer).

Behandling       Långvarigt förlopp men stor spontanläkningsprocent (65% på 2 år).

1)       Ingen behandling som kan ge mer besvär än vårtan i sig.

2)       Egenbehandling: Uppmjukning / Prickning med vårtmedel / Salicylsyreplåster.

3)       Destruerande terapi: Curettage / Frysning / Diatermi etc.

Verruca plana

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Virala hudsjukdomar och exantem

 

Etiologi              Humant papillomavirus (1 och 3)

Diffdiagnoser   Mollusker.

Behandling       Orsaka inte mer skada än nytta!

1)       Ingen behandling. Svårbehandlade, operera helst ej!

2)       Försiktig kryobehandling.

3)       Tretinoinkräm (Vit-A-Syra) dagligen.

4)       Salicylspirt 2% i gel.

Varicella, vattkoppor, chicken pox

Primär infektion med varicella zostervirus, drabbar barn, företrädesvis under den kalla årstiden. Godartad.

Smittar med droppsmitta. Inkubationstid  14-16 (21) dagar. Smittsamhet från 2 dagar innan insjuknande fram till 7 d efter första koppan dykt upp. Mycket smittsam.

Agens

 

Varicella zostervirus

Klinik                 

 

Ibland trötthet och feber.

Exantem:

  • Makulopapler som utvecklas till vesikler och sedan till pustler med en tunn zon av omgivande rodnad.
  • Börjar på bål och ansikte och sprider sig till hårbotten och extremiteter på 2-4 dgr. Slemhinneengagemang / Klåda
  • Olika utvecklingsgrad (DD mot smittkoppor!)

Inf under tid grav kan ge fosterskador.

Perinatal varicella ofta svår (-5 till + 4 dgr).

Vuxna blir mer sjuka än barn

Diffdiagnoser   

 

Herpes simplex. Coxsackievirus (Hand, foot and mouth disease).

Diagnos             

 

Klinisk. Vid behov görs IF eller PCR på blåsskrap. PCR kan göras på CSF. Lätt leukopeni med reaktiv lymfocytos.

Behandling       

 

Antihistamin för att lindra klådan..

Antibiotika om sekundär bakteriell infektion.

Försiktig tvättning. Förhindra smittsmpridning.

Aciklovir (20 mg/kg x 4 för barn och 800 mg x 5 för vuxna i 5 dagar)

  • Tonåringar och äldre
  • Kronisk sjukdomar
  • Immunsupprimerade

Humant immunoglobulin (Varicellon) kan övervägas som profylax till immundefekta och nyfödda med stor risk.

Vaccination rekommenderas till tonåringar och äldre som inte haft varicella.       

Komplikation   

 

Sekndära hudinfektioner.

Pneumonit / Cerebellär ataxi (1/2000, godartad).

Molluskum contagiosum

mar 17th, 2011 | Filed under Dermatologi, Virala hudsjukdomar och exantem

 

Etiologi              Molluscum contagiuosum (poxvirus)

Klinik                 Vanligt hos barn. Hos vuxna som könssjukdom (ofta en enda papel).

Även brottare, atopiker, immunsupprimerade.

Upphöjda vårliknande saker. Vit molluskkropp. Central navling.

Kan vara mycket besvärligt med klåda hos atopiker.

Diffdiagnoser   Verucca plana (barn). Nodulärt basaliom.

Diagnos              Klinisk bild

Behandling       Primärvård

1)       Ingen behandling, spontanläker på 6-9 mån.

2)       EMLA / Curettage.

3)       Eksembehandling vb.

Herpes Zoster, bältros, shingles

Aktivering av latent infektion i dorsala nervganglier med varicella zostervirus, drabbar vuxna.

 

Agens

Varicella zostervirus. Nedsatt immunförsvar underlättar (HIV? Hodkins, Lymfom? Leukemi?), utredning krävs dock ej rutinmässigt.

 

Klinik                

Först smärta motsvarande dermatomets utbredning, ibland feber. Diffdiagnostiska problem.

Efter 2-3 dygn typiska hudförändringar: Röda makulopapulösa förändringar som under några dagar utvecklas till en ansamling av blåsor på rodnad botten.

Halvsidigt band över bålen vanligast. Svår smärta.

 

Diffdiagnoser  

Herpes simplex. Blåsdermatos. Vesikulärt eksem. Akut primulaeksem.

 

Diagnos             

Klinisk. Svårt innan utslagen kommit.

 

Behandling      

Primärvård. Analgetika / Alsolsprit (Alsol-lidocain) / Kylande linement / AB-kräm?

Läker på 3 v.

Sjukhusvård kan krävas om kraftigt smärtpåverkad.

Antiviral terapi (Aciklovir® 800 mg x 5 i 7d) ges inom 72 tim och

  • Zoster i ansiktet.
  • Äldre (>65 år) patienter.
  • Immunsupprimerade.

 

                             Zoster ofthalmicus, risk för kornealsår è Remiss ögonläkare (behandling po + ögonsalva).

                             Zoster oticus, risk för facialispares (Ramsey-Hunt artikulärt syndrom)

                             Zoster sacralis, risk för urinretention

 

Komplikation  

Postherpatisk smärta, svårbehandlad.

  • Alvedon + Tramadol i akutskedet.
  • Karbamazepim kan fungera om längre förlopp.
  • Tricykliska antidepressiva
  • TNS / Capsaisin.

 

Sekundär hudinfektion

Keratit/iridocyklit/glaukom

Meningoencefalit

Övergående muskelförlamning

Generalliserad zoster (hos immunosupp.)

Herpes simplex, hudmanifestationer

Etiologi             

HSV (oftast typ 1 i ansiktet och typ 2 genitalt)

 

Klinik                

De flesta har endast subklinisk infektion

Primär infektion:

Barn med feber, smärtande blåsor/ulcus i/kring munnen och ömmande lymfkörtlar.

Reaktiverad infektion:

Utlösande faktorer: Solljus, stress, mens, luftvägsinfektioner, feber, trauma.

                             Börjar med kittlande känsla, sedan smärta.

Grupperade blåsor på rodnad botten, förändring in loci (på samma ställe)..

Oftast kring läpparna, även på gluté.

                             Övriga tillstånd:

  • Eczema herpeticum.
  • Herpes paronyki.
  • Erytema multiforme.

 

Diffdiagnoser  

Impetigo. Vesikulöst eksem. Herpes zoster i tidig fas. Syfilissår. Munvinkelrhagader. Cheilit.

LM-dermatit / Fixed läkemedelsutslag. Afte. Trauma.

 

Diagnos             

Klinisk. Ev hjälp av Virusisolering / Ag-påvisning / PCR från blåssekret.

 

Behandling      

Hemvård / Primärvård / Sjukhusvård (Eczema herpeticum, genital herpes etc).

Ingen behandling i lätta fall. Läker på 10 d utan ärr.

Informera om smittrisk. Undvika utlösande faktorer.

Baddning med Alsol. Analgetika vid behov.

Kräm Vectavir, starta behandling snarast möjligt (inom 1 dygn).

Impetigobehandlin vid sekundär bakteriell infektion.

Var vaksam om det sitter i anslutning till ögat. Remiss ögon om samtidig keratit.

Hand, foot and mouth disease, höstblåsor

Smittsam virussjd. Karakteriseras av vårtor på händer och fötter och i munnen. Drabbar ffa barn.

 

Etiologi             

Coxsackievirus A16 och andra enterovirus.

 

Klinik                

Avlång blåsa, rött runt omkring.

Ibland hängighet och diarré.

Läker ut inom en månad

 

Behandling      

Ingen specifik

Erythema infectiosum, femte sjukan

Drabbar ofta i skolåldern.

Etiologi              Parvovirus B19

Smittväg            Droppsmitta, kan i stora mängder smitta parenteralt (faktorkoncentrat)

Inkubationstid  7 dagar

Klinik                 Epidemier var 3:e – 6:e år. Däremellan vanligt på vintern.

Milda prodromala symptom med feber och diffus värk i kroppen.

Efter 10 dgr får barnet ett blekrött utslag på kinderna (örfil), ibland centralt blek.

Ibland även girlangformade utslag på extremiteterna.

Hos patienter med hematologiska sjd (Sickle-cell etc) kan hemolytisk anemi förekomma eftersom Hb-produktionen stängs av c:a 1 v, friska har dock stor reservkapacitet.

                             Långdragen bild hos immunsupprimerade.

                             Risk för fosterdöd vid infektion under graviditet (10-20 v), vanligaste inf. orsaken till fosterdöd.

Diagnos              Klinisk. Serologi och PCR finns vid behov.

Behandling       Symptomatisk.

                             Immunglobulin finns och kan användas till immunsupprimerade.

Exanthema subitum, 3-dagars-feber

Vanligen en lindrig sjd hos barn, drabbar de flesta mycket tidigt. Godartad.

Etiologi              Humant herpesvirus typ 6(B) och ibland 7. Kan därför inträffa 2 ggr.

Smittväg            Droppsmitta

Klinik                 Inträffar innan 2 års ålder (medianålder 9 mån).

Hög feber under 3 dagar. Inte sällan feberkramper, dock ofta opåverkat barn.

Lätta luftvägssymptom och cervikal lumfadenopati.

När temperaturen sjunker kommer ett blekrött, småfläckigt (2-5 mm stora förändringar), makulopapulöst exantem. Sitter på bålen, proximalt på extremiteterna och på bålen.

Diagnos              Klinisk. Leukopeni och relativ lymfocytos. Någon gång krävs PCR eller Serologi.

Behandling       Symptomatisk.

Rubella, röda hund, german measles

Agens

Rubellavirus

 

Smittsväg         

Droppsmitta

 

Inkubationstid 

18 dagar

 

Smittsamhet     

2 dagar före och upp till 6 dagar efter exantemdebut.

 

Klinik                

Många smittade får inga symptom, ibland bara exantemet

Lindrig faryngit, öli samt konjunktivit

Ömmande lgl (Postaurikulärt / Suboccipittalt / Cervikalt)

Exantemet är småfläckigt, erytematöst, makulopapulöst och vanligen mycket diskret. Debuterar i ansiktet och sprider sig över kroppen samtidigt som det avflingar i ansiktet. Konfluerar inte.

Stor risk för fosterskador vid infektion under första 16 graviditetsveckorna. Abortrekomendationer kan övervägas (14 v, smitta innan 12 v).

Vuxna kan få feber och klåda och ibland artralgi (läker långsamt)

 

Diagnos             

Klinisk bild. Serologi vid osäkerhet.

 

Behandling      

Symptomatisk.

Vaccination ingår i grundskyddet sedan 1983, troligen livslång immunitet.

 

Komplikation  

Trombocytopeni, eningoencefalit (ovanligt och ger sällan men)

Morbilli, mässlingen

Drababar ofta i barnaåren. Spädbarn är skyddade de första 6 mån pga överförda AK. Mycket ovanlig i Sverige.

 

Etiologi             

Morbillivirus

 

Smittsväg         

Droppsmitta

 

Inkubationstid 

10 dagar

 

Smittsamhet     

Från senare delen av inkubationstiden, upp till 5 dagar efter exantemdebut.

 

Klinik                

Uttalad febril luftvägsinfektion (Snuva / Hård hosta / Konjunktivit / allmänpåverkan / Feber).

Efter 2-3 dgr Koplicks fläckar (knappnålshuvudstora, gråvita förändringar på rodnad botten invid 2:a molaren i överkäken). Dessa kan saknas.

Efter ytterligare några dgr exantem. Debut ansikte sprider sig över kroppen på några dygn.

Rödaktigt, makulopapulöst, storfläckigt och delvis konfluerande.

Självläker vanligen utan komplikationer

Teratogen.         

 

Diagnos             

Klinisk bild. Leukopeni. Serologi alt NPH-IF i oklara fall. Leukopeni.

 

Behandling      

Symptomatisk.

Antibiotika vid komplicerande bakteriell infektion.

Gammaglobulin kan ha skyddande effekt (vänta 3 mån med vaccination efter gammaglobulin)

Vaccination ingår i grundskyddet (ev övergående feber och lindriga utslag), livslång immunitet.

Komplikation  

AOM / Pneumoni / Encefalit (1/2000) / Subakut Skleroserande PanEncefalit (SSPE, dödar!)

Scarlatina, skarlakansfeber

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Karakteriseras av tonsillit och exantem. Ses ffa i 5-10 årsåldern. Aldrig spädbarn (toxinsensitivisering krävs).

 

Etiologi             

Toxinproducerande GAS.

Smittsväg         

Droppsmitta

Inkubationstid 

2-4 dagar

Smittsamhet     

Upp till 4 dagar efter insatt Ab-beh.

 

Klinik                

Akut insjukande med feber, uttalande svalgsmärtor, allmänpåverkan. Ev kräkningar och buksmärta.

Exantemet kommer dag 2. Rött och småprickigt (papler), känns som sandpapper. Börjar på bålen och sprider sig snabbt över hela kroppen. Cirukumoral blekhet. 

Inom ett par veckor huduflällning ffa perifert händer / fötter.

Ömmande lgl i käkvinklar. Smultrontunga. Klarröd i svalget, ev beläggningar.

 

Diffdiagnos      

Se Ont i halsen. Primär HIV-infektion bör misstänkas hos äldre patient (halsont + exantem).

 

Diagnos             

Klinisk bild. Strep A eller odling vid behov. Leukocytos.

 

Behandling      

Se Tonsillit.

PcV 10 dgr.

Vid recidiverande infektion Cefadroxil eller Dalacin.

Vid Pc-allegi: eryromycin, cefalosporin eller klindamycin

Vid reumatisk feber ges salicylat, kortison och PcV.

Komplikation  

Peritonsillit, synovit, glumerulonefrit (mycket ovanligt), reumatisk feber (mycket ovanligt)

Stjärtfluss, perianal streptokockdermatit

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Perineal streptokockinfektion (hos barn).

 

Agens

 

Grupp A-streptokocker.

Klinik

 

Smärtande, välavgränsad rodnad runt anus. Ofta obstipation pga smärtande defekation. Ingen feber och ingen allmänpåverkan.

 

Diffdiagnoser  

 

Candida. Psoriasis.

 

Diagnos             

 

Klinik. Strep A – snabbtest alt odling.

 

Behandling      

 

Penicillin V i dosen 50-75 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 10 dagar (1).

Samtidig behandling med PCV av odlingspositiva familjemedlemmar rekommenderas (1).  

Recidiv behandlas med Cefadroxil 25 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 5 dagar (1).

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.

Ecthyma

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Drabbar främst nergångna patienter

Impetigo

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Agens

 

Stafylokocker 90%. Streptokocker / Inslag eller enbart 10%. Bullös form alltid staffar.

Bakomliggande sjukdom?

Klinik

 

Ytlig kutan infektion. Finns i bullös och krustös form. Blåsbildning som olika snabbt övergår i smetig gul krustabeläggning. Oftast barn, mycket smittsam.

I sällsynta fall kan staphylococcal scalded scin syndrome (SSSS) utvecklas.

Ger aldrig ärr. Ger ej nefrit.

Diffdiagnoser  

 

Herpes simplex. Ektyma. Follikulit. Furunkel. Nummulärt eksem. Mykos. Sekundärinfekterad scabies.

 

Diagnos             

 

Klinisk bild. Odling vid osäkerhet (Svamp / Bakterie) samt liberalt för att upptäcka MRSA (1).

 

Behandling      

 

Primärvård. Läker på 1 v.

  • Hygienråd inklusive aseptisk handhygien. Byt handduk och örngott. Hemma från dagis (tills krustorna torkat in och ramlat av).
  • Tvätta bort krustorna (tvål och vatten, alsollösning 10% eller klorhexidin 0,05%). Väteperoxid (Microcid® x 2-3).
  • Lösning Retapamulin 2 gånger dagligen i 5 dagar rekommenderas om inte ovanstående hjälpt (1).
  • Systemisk antibiotikaterapi ges under 7 dagar vid utbredd impetigo som inte svarat på lokalbehandling (1).
    • Vuxna:  T Heracillin 750-1000 mg x 3 alt T Cefadroxil 500-1000 mg x 3 alt T Dalacin 150-300 mg x 3 vid PC-allergi.
    • Barn: Lösn Cefadroxil 25-30 mg/kg/dygn fördelat på 2 doser. Flukloxacillin tolereras sällan men är också ett förstahandsval. Lösn Dalacin vid PC-allergi (1).

Lösning Mupirocin reserveras för behandling av MRSA

Dermovat med neomycin om samtidigt eksem.

Lokal fucidinsyra bör undvikas med hänsyn till rådande resistensläge (1).

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.

Hidrosadenit

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Djup infektion av apokrin svettkörtel (ljumskar axiller). Ger ofta ärrbildning.

 

Etiologi              Funktionellt och strukturellt abnorma apokrina svettkörtlar leder till infektion

Diagnos              Kiniksk bild. Sårodling innan antibiotika sätts in!

Behandling       Antibiotika i 3-6 månader, ibland mer.

                             Kirurgisk excision i svåra fall

Furunkel och karbunkel (kutan abcess)

mar 17th, 2011 | Filed under Bakteriella hudinfektioner, Dermatologi

Definitioner

Furunkel är en infektion som involverar hårfollikeln (follikulit) och som engagerar dermis och ofta även subcutis (perifollikulit) (1).

Karbunkel defineras som flera furunklar med kommunikation under hudytan. Draddar främst nedgångna patienter och vanligaste lokalerna är nacken, ryggen eller låren.

 

Agens

Stafylokocker (aureus)

Diagnos             

Kiniksk bild. I utbredda eller oklara fall tas sårodling innan antibiotika sätts in. Vid incision, aspiration eller ruptur tas alltid odling.

 

Diffdiagnos

En viktigt diffdiagnos till furunkulos är nodulocystisk acne vulgaris.

 

Behandling      

Lättare fall utan smältning spontanläker oftast.

Akutremiss till infektionskliniken för eventuell inläggning om pat är högfebril eller allmänpåverkad.

T Heracillin 750-1000 mg x 3 eller T Cefadroxil 500-1000 mg x 2 i 10 d eller Inj Ekvacillin beroende på allmäntillstånd (1).

Vid PC-allergi ges T Dalacin 150-300 mg x 3 i 7-10 dagar (1).

Kirurgisk incision bör övervägas, fråga kirurgen.

Vid svårbehandlad furunkulos rekommenderas odling från näsan på övriga familjemedlemmar (1).

Referenser

 

  1. Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Information från läkemedelsverket 5:2009.